Genomiska signaler om klimatstyrda populationstrenderstrender hos arktiska fågelarter

Tillsammans med Kristinn P. Magnusson Aukureyri, och David Hazlerig, Tromsö, med stöd av Vetenskapsrådet

Den pågående förlusten av biologisk mångfald som orsakas av bland annat klimatförändringar kräver förståelse om de evolutionära processer som påverkar arternas anpassning till förändrade miljöer. Evolutionära förändringar kan antingen mildra eller förvärra konsekvenserna av klimatpåverkan. Å ena sidan möjliggör evolutionär anpassning att arter kan hantera förändrade och nya miljöer. Å andra sidan kan tidigare anpassning och specialisering göra arter mer utsatta för utrotning.

Syftet med det här projektet är att undersöka i vilken utsträckning tre riparter, fjällripa (Lagopus muta), dalripa (L. lagopus lagopus) och dess underart moripa (L. l. scotica) har påverkats av klimatförändringar på genomisk nivå och förutsäga de lokala populationernas framtid under scenarior från globala klimatförändringsmodeller. De här arterna är sedentära, dvs. de har inga storskaliga säsongsmässiga flyttningar, är därför idealiska att studera i sammanhnaget eftersom de är fågelarter anpassade till arktiska och subarktiska miljöer. Sådana miljöer har påverkats mest av den globala klimatförändringen och påverkan förväntas bli störst även i framtiden. Dessutom uppvisar de skillnader i specialisering för att klara av extrema arktiska miljöer. Fjällripan har en cirkumpolär utbredning vid extrema nordliga breddgrader eller höga höjder i bergsområden, medan dal/moripa finns i mer subarktiska miljöer. Båda arterna återfinns i samma taxonomiska familj (Phasianidae) som den den viktigaste genomodellfågelarten: kyckling / djungelhöna (Gallus gallus).

Eftersom kromosomstruktur är bevarad hos olika fåglar, är kromosomstrukturen liknande. Vi kan därför utnyttja kycklingens omfattande genomiska resurser för att dra slutsatser och identifiera de gener som är involverade i genomisk anpassning hos dessa närbesläktade rip-arter. Dessutom möjliggör arternas kontrasterande livsmiljökrav och dokumenterade genetisk struktur en allmän inblick i hur arter kan klara global uppvärmning i Arktis. Vi studerar också liknande frågeställningar hos järpe och den endemiska kinesiska järpen tillsammans med den forskare från den kinesiska vetenskaps akademien i Beijing, Prof Sun Yue-hua.

Medarbetare
Patrik Rödin-Mörch post-doc

Alumni
Yvonne Meyer-Lucht post-doc
Peter Klinga post-doc
Rado Kozma doktorand

Kai Song doktorand