Är framväxten av infektionssjukdomar och klimatförändringar hot mot nordliga amfibier?

Tillsammans med Anssi Laurila, Uppsala, och Jonas Waldenström, Linnéuniversitetet, med stöd av Formas.

Groddjur utgör en viktig del av den svenska faunan och en minskning medför allvarliga konsekvenser för våtmarker och ekosystem. Forskning kring de faktorer som påverkar förekomst av sjukdomar som drabar groddjuren är därför avgörande för hantering av dessa miljöer och går hand i hand med regeringens miljökvalitetsmål om ett rikt växt- och djurliv, levande sjöar och vattendrag och myllrande våtmarker.

En dödlig svamp Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) som orsakar sjukdomen Chytridiomykos har utrotat över 100 arter groddjur globalt. Vår forskning har visat att den även kan vara dödlig för svenska groddjur; men vi vet inte varför vissa arter och populationer är känsligare än andra. Inom projektet studeras två ovanliga arter: grönfläckig padda och klockgroda, samt två vanligt förekommande groddjur: vanlig padda och åkergroda. Syftet är att undersöka förekomsten av Bd hos olika grodarter och studera i) mellanartsvariation i resistens och genuttryck då de infekterats av svampen samt hur de påverkas av förhöjda temperaturer på grund av global uppvärmning, ii) skillnader i genuttryck hos experimentellt infekterade individer från respektive södra och norra Sverige hos vanlig padda samt iii) olika arters genetiska anpassningar länkade till resistens.

Medarbetare:
Niki Chondrelli doktorand
Gunilla Engström, forskningsingenjör
Anders Forssgren, assistent

Alumni
Simon Kärvemo post-doc
Maria Cortazar-Chinarro doktorand
Sara Meurling doktorand
David Åhlén mastersstudent
Marie Svensson mastersstudent

Laurens Schroyens mastersstudent

Lucas Bolender mastersstudent

Filip Thörn mastersstudent

Hugo Pajelowski mastersstudent