Sphagnum – mossor som styr biologisk mångfald och ekosystemfunktioner

Sphagnum suger upp vatten och bildar organiska syror som också är bakteriehämmande. Därigenom skapar de en blöt, sur, näringsfattig och syrefri miljö som är förutsättningen för effektiv torvbildning. En myr bildas genom att en sjö växer igen eller genom försumpning av fastmark. Detta tidiga stadium är ett kärr, dvs. en myr med ett inflöde av mineralrikt vatten från omgivningen. I kalkrika områden finns rikkärr med högt pH och ett artrikt växt- och djurliv. Rikkärr kan vara stabila över tusen år, och torvmossor spelar ingen stor roll. När de invaderar kan de snabbt (kanske inom ett sekel) omvandla miljön till ett fattigkärr. Det blir surare, torvbildningen accelererar och biodiversiteten minskar. Torvpacken växer i tjocklek och till slut har växttäcket isolerats från omgivning och den enda näringskällan är nederbörden. Det har bildats en mosse som är extremt sur och näringsfattig. I projektet undersöker vi hur torvmossorna kan invadera och hur de påverkar diversitet och ekosystemfunktioner i naturliga myrar. Projektet stöds av Vetenskapsrådet.

Till toppen

Myrens mossor som miljöindikatorer

Mossor på myrar växer i intim kontakt med torvsubstratet och är därför känsliga indikatorer på miljön. Vi sammanställer litteraturdata på arternas miljökrav, kompletterar med nya experimentella data och utvecklar metoder för att använda dem i miljöövervakning. Därigenom kan vi få en bättre möjlighet att förstå de förändringar som observerats i myrvegetation över de senaste decennierna, och skapa bättre verktyg för miljöövervakning. Arbetssättet kan även användas vid rekonstruktion av miljöförändringar över längre tid med hjälp av makrofossilstudier i torvstratigrafi. Projektet stöds av forskningsrådet Formas.

Till toppen

Rikkärrsprojektet

Vi driver även ett projekt med försök att restaurera rikkärrsvegetation. Rikkärr är myrar i kalkområden (de har högt pH). Dessa är artrika både när det gäller mossor och andra växter, inte minst orkidéer. Många sådana kärr har skadats av skogsdikningar och vi försöker återställa vattenståndet för att undersöka möjligheterna för växtarter att återkomma. Projektet stöds av Naturvårdsverket.

Till toppen

Epifytprojektet

I projektet som rör mossor på trädstammar (och delvis även mossor på stubbar och ved i skogen) har två tidigare doktorander (Karin Wiklund och Tord Snäll) studerat olika processer i mossans livscykel: sporbildning, sporspridning, groning och överlevnad. Ett exempel gäller den rödlistade aspfjädermossan (Neckera pennata). Denna art, liksom många andra epifytiska mossor, är beroende av lövträd (asp och ädellöv), så förekomsten av lövträd i barrskogen är viktig för diversiteten bland mossorna. Nu arbetar doktoranden Swantje Löbel med den biologiska mångfalden bland epifytiska mossor på lövträd i barrskogslandskapet. Projektet stöds av forskningsrådet Formas.

Till toppen

Tidigare studier

Tidigare forskning har behandlat effekt av kväveföroreningar på myrmarker. Detta var ett EU-projekt där samma experiment gjordes på myrar i flera länder. Kväve i regnet fungerar som gödsel och gynnar gräs och starr på bekostnad av torvmossorna. På sikt kan man vänta sig att detta försämrar myrens förmåga att bilda torv. I gruppen har vi studerat långtidsförändringar i myrarnas vegetation genom att beskriva förändringar på myrar som inventerades på 40- och 50-talen och som studerats igen av Urban Gunnarsson.

Ett annat projekt som handlar om vegetationsutveckling över lång tid är studien av växter på öar i Hjälmaren. Dessa öar bildades då Hjälmarens vattenstånd sänktes på 1880-talet. Vi lyckades hitta botaniska undersökningar från de nybildade öarna gjorda 1886, 1892, 1903 och på 1920-talet. Dessa kompletterades med nya undersökningar på 1980-talet, vilket gav en världsunik serie av observationer över ett helt sekel.

Till toppen

Skriv ut