Håkan Rydin: Myrväxters och mossors ekologi

Jag gick i pension 2019, men en hel del av forskningen som beskrivs nedan pågår fortfarande.

Myrmarkernas ekologi
Tillsammans med doktorander och internationella medarbetare har jag ägnat mig åt studier av konkurrens, fysiologi, reproduktion och spridning hos vitmossor (släktet Sphagnum). Andra studier rör förändringar i myrens artsammansättning över tiden, restaurering av dikade kärr, effekter av kvävenedfall och myrarnas kolbalans.

Doktorander som arbetat med vitmossor och myrmarker:
Urban Gunnarsson, 2000: Vegetation changes on Swedish mires.
Sebastian Sundberg, 2000: Sexual reproduction in Sphagnum.
Kalle Mälson, 2008: Plant responses after drainage and restoration in rich fens.
Gustaf Granath, 2012. Peatland bryophytes in a changing environment.
Daniel Udd, lic-avhandling 2012. Dispersal, environment and biotic interactions as filters in plant community formation.
Fia Bengtsson, 2019. Functional traits in Sphagnum.
Charles Campbell, 2019. Sphagnum limits – physiology, morphology and climate.

Bok om myrmarker: Rydin H, Jeglum JK. 2013. The biology of peatlands, 2:a uppl. Oxford University Press.

Mossor som epifyter
Epifyter är växter som lever på andra växter, och jag har studerat mossor på trädstammar (och delvis även mossor på stubbar och ved i skogen). Dessa studier täcker olika processer i mossornas livscykel: sporbildning, sporspridning, groning och överlevnad. Ett exempel gäller den rödlistade aspfjädermossan (Neckera pennata). Denna art, liksom många andra epifytiska mossor, är beroende av lövträd (asp och ädellöv), så förekomsten av lövträd i barrskogen är viktig för diversiteten bland mossorna.

Doktorander som arbetat med epifyter:
Tord Snäll, 2004: Distribution patterns and metapopulation dynamics of epiphytic mosses and lichens.
Karin Wiklund, 2004: Establishment, growth and population dynamics in two mosses of old-growth forests.
Swantje Löbel, 2010: Metapopulation and metacommunity processes: dispersal strategies and life-history trade-offs in epiphytes.

Öar i Hjälmaren – en hundraårsstudie
Ett projekt som handlar om vegetationsutveckling över lång tid är studien av växter på öar i Hjälmaren. Dessa öar bildades då Hjälmarens vattenstånd sänktes på 1880-talet. Vi lyckades hitta botaniska undersökningar från de nybildade öarna gjorda 1886, 1892, 1903 och på 1920-talet. Dessa kompletterades med nya undersökningar på 1980-talet, vilket gav en världsunik serie av observationer över ett helt sekel.

Doktorander som arbetat med långtidsstudier:
Sven-Olov Borgegård, 1990: Primary succession in man-made environments.
Ulf Grandin, 1998: Long-term studies of succession.