Anna Qvarnström intervjuad om nytt forum för forskningsinfrastruktur

2019-12-12

Relevant forskningsinfrastruktur är avgörande för att kunna samla in, hantera och få tillgång till data. Men avancerad teknik är dyr och frågan vem som ska stå för kostnaderna. – Det är skarpt läge, säger Anna Qvarnström, forskningsdekan vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

Infrastruktur för forskning rymmer ett brett spektrum av allt från mindre databaser till biobanker, storskaliga beräkningsverktyg, laboratorier och forskningsanläggningar. Kostnaderna för framtidens forskningsinfrastruktur har under hösten diskuterats flitigt i media och även lyfts i Uppsala universitets inspel till regeringens kommande forskningsproposition.

Framförallt låser stora nationella och internationella satsningar upp en betydande andel av dagens forskningsfinansiering. I stort sett hälften av Vetenskapsrådets (VR) budget går till infrastruktur för forskning men kronans låga kurs gör att kostnaden för de internationella åtagandena ökat, vilket ger minskade resurser till nya infrastrukturer. Därför måste vi hjälpas åt att ta bra beslut kring de forskningsinfrastrukturer som universitetet behöver, säger Anna Qvarnström.   

– Vi behöver ta strategiska beslut om vilka forskningsinfrastrukturer vi ska ha, och vilka infrastrukturer som vi kanske låter något annat universitet ha men som våra forskare använder ändå. Till skillnad från ett vanligt projektanslag behöver vi tänka nationellt. Hur ska vi i Sverige kunna ha den infrastruktur som våra forskare behöver?

Läs hela intervjun på vetenskapsområdet för naturvetenskap och tekniks hemsida. 

Nyheter från institutionen för ekologi och genetik