Nya anslag till forskare på IEG
2019-12-19
Under hösten har forskare från IEG fått anslag till nya forskningsprojekt.
Nedan följer en sammanfattning av vad några proekt handlar om.
Förändringar i arters utbredning under klimatförändringar: ett integrerat tillvägagångssätt
Robert Muscarella
Att göra prognoser på de ekologiska konsekvenserna av klimatförändringar kräver en större sammansättning av information om de processer som styr dynamiken kring arters utbredning. Projektet syftar till att öka kunskapen om dynamiken hos utbredningen av tropiska träd genom att sammansätta data om demografi, fysiologiska egenskaper och utbredning. Projektet kommer att fokusera på skogar i Puerto Rico och kommer att använda långtidsdata från skogar med stor mångfald över breda klimatgradienter.
Den genetiska grunden för skillnader mellan könen
Elina Immonen
Könsskillnader är vanliga och vanligtvis den största orsaken till fenotypisk variation inom en art. Evolutionen av variationen är fortfarande ett pussel, eftersom könens enskilda svar på urval begränsas av deras delade genom, trots att de utsätts för skilda selektionstryck. Detta projekt kommer att undersöka hur könsskillnader i kroppsstorlek utvecklas genom att använda laboratorieevolution, kvantitativa genetiska och genomiska tekniker och använda mjölbaggar som modellsystem. Genom att testa olika teoretiska förutsägelser av vad som krävs för att utveckla sexuell dimorfism, hoppas vi kunna få en djupare förståelse för hur konflikten om delade gener löses och var i genomet lösningen finns.
Betydelsen av klimatförändringar och trofiska kaskadeffekter för mekanismer som styr beta-diversitet och ekosystemfunktionalitet i planktonsamhällen
Silke Langenheder
Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur prioritetseffekter som skapats av skillnader i ordningen olika arter koloniserar en livsmiljö påverkar dess sammansättning i rummet. Vi kommer framför allt att undersöka hur förändringar i abiotiska förhållanden orsakade av klimatförändringar som till exempel ökad temperatur, produktivitet och miljömässiga fluktuationer påverkar styrkan hos prioritetseffekter påverkar styrkan hos prioritetseffekter med hänsyn till andra sammansättningsprocesser via interaktioner och hur det i sin tur påverkar ekosystemets funktion. Sedan kommer vi också att se om prioritetseffekter som uppstår vid högre trofiska nivåer sprider sig genom födovävar och orsakar skillnader i sammansättningen av samhällen och ekosystemfunktion vid lägre trofiska nivåer. För att kunna studera detta kommer vi använda mikro- och mesokosmexperiment med samhällen bestående av planktonmikrober.
De kausala sambanden mellan mutation, selektion och evolutionär anpassning.
David Berger
Mutationer genererar ny genetisk variation och utgör bränslet som driver evolutionära anpassningar. Samtidigt så är de flesta nya mutationer skadliga för organismen. Mutationer påverkar därför en rad viktiga evolutionära processer som till exempel potentialen för anpassning, artbildning, och förekomsten av sjukdomar med starka genetiska komponenter. Ett centralt antagande inom evolutionsteorin är att det naturliga urvalet kan agera genom att selektera mellan olika genetiska varianter som mutationer skapat (”survival of the fittest”), men inte genom att påverka vilka genetiska varianter som mutationer ursprungligen skapar. Detta grundläggande antagande har nyligen ifrågasatts av vissa kritiker, vilket skapat en debatt inom evolutionsbiologin om de kausala sambanden mellan mutation, selektion och anpassning. Detta projekt ämnar demonstrera hur naturlig selektion kan påverka vilka effekter nya mutationer har på biologiska egenskaper. Vi kommer att använda tre olika insektsarter för att undersöka om och hur naturlig selektion kan påverka nya mutationers effekter. I projektet kommer vi också att studera hur tidigare selektion har format mutationers effekter på reproduktiv framgång, livhistoria-karaktärer, morfologiska karaktärer, samt genuttryck. Detta kommer att göras med olika evolutionära tidsramar för att få en bättre inblick i hur snabbt denna process potentiellt kan ske; från 300 generationer av experimentell mikroevolution till 25 miljoner år av makroevolution. Vi kommer också studera om dessa processer har konsekvenser för anpassning till nya miljöer, där den naturliga selektionen inte än hunnit verka. Om selektion kan forma vilka fenotypiska förändringar som mutationer skapar så skulle detta ha fundamentala implikationer för mutationers demografiska konsekvenser och populationers välmående, liksom för evolutionens hastighet och repeterbarhet.
En metagenomisk tidsresa för att studera utvecklingen av antimikrobiell resistens i mikrobiomer hos vilda svenska djur
Katerina Guschanski
Antibiotikaresistens är ett stort hot mot människors hälsa runt om på Jorden och utgör en potentiellt stor finansiell börda i form av behandlingskostnader. Vi kommer att undersöka hur mångfalden i gener som kodar för antibiotikaresistens har förändras genom historien i olika vilda djur, som till exempel björn och ren, genom att titta på den film av bakterier som bildas på däggdjurs tänder. Med hjälp av museisamlingar kommer vi att fastställa en baslinje för antibiotikaresistens i värdkopplade mikrobiom före människan började massproducera antibiotika på 1940-talet. Sedan kommer vi att studera evolutionen hos antibiotikaresistensen när antibiotikaproduktionen ökade mellan 1940 – 1990 och effektiviteten hos den nationella Strama-planen (kom 1995) för att minska antibiotikaresistensen.
Symbiontskydd i mutualismer
Charlotte Jandér
Charlotte Jandér studerar mutualismernas ekologi och evolution. En mutualism är en gynnsam interaktion mellan två eller flera arter. Hennes forskning handlar om hur mutualismer undviker fiender som till exempel otrogna partners som utnyttjar fördelarna med interaktionen utan att betala kostnaderna. Hennes nya medel från VR och Formas kommer att bredda detta arbete till att studera externa fiender till mutualism: vilka de är, vad är deras fitnesskostnader, och hur skyddar sig mutualismerna mot dessa fiender? Fältarbetet kommer till en början att handla om mutualism mellan fikonträd och deras pollinerade fikongeting, där fitness kan på ett enkelt sätt kvantifieras.
Genomisk upprepbarhet av livshistorieanpassningar
Göran Arnqvist
Hur skulle livet på Jorden se ut om vi kunde spola tillbaka livets band och låta evolutionen starta på nytt? Skulle evolutionen upprepa sig och leda till ungefär de former vi kan se idag eller skulle vi se helt andra former av liv? Denna fråga är mycket mer än ett intressant tankeexperiment, då svaret beror på vår förståelse av de faktorer och processer som styr evolutionen och hur dessa samverkar. Man kan något förenklat säga att frågan kan besvaras med hjälp av två helt olika synsätt. Å ena sidan kan man hävda att det faktum att både mutationer och genetisk drift är slumpmässiga borde göra att evolutionen inte alls är upprepbar, trots de mer deterministiska effekterna av det naturliga urvalet. Å andra sidan kan man hävda att det naturliga urvalet är förutsägbart och att dessa processer styr evolutionen gentemot vissa givna biologiska lösningar och anpassningar, vilket borde leda till att evolutionen är upprepbar. Man kan konstatera att vi idag inte fullt ut förstår vilket av dessa två synsätt som är mest korrekt i olika specifika fall. I vårt projekt kommer vi att (1) noggrant mäta insekternas form och funktion (dvs fenotyper), (2) genomföra ett stort DNA- och RNA-sekvenseringsprojekt för att noggrant kartlägga deras arvsmassa och (3) utföra ett stort korsningsförsök där insekter från olika linjer korsas, detta för alla olika populationer. Information från projektets olika delar kommer sedan att analyseras, sammanställas och jämföras för att ge unika insikter i evolutionens upprepbarhet. Vi kommer på så sätt kunna identifiera de genetiska förändringar som har lett till livshistorieanpassningar i de olika populationerna och kommer därmed även att direkt kunna mäta evolutionens upprepbarhet på flera olika nivåer.
Evolution av mekanismer för könsbestämning
Sophie Karrenberg
Evolutionen av separata kön är av grundläggande betydelse inom biologin. Könsbestämningsmekanismer har visat sig vara mycket variabla och labila. När könskromosomer evolverar leder det ofta till att den ena kopian degenereras. Trots dess betydelse är de underliggande evolutionära mekanismerna som styr evolutionen av könsbestämning oklara. Teoretiska studier förutsäger att evolutionen av könskromosomer främst styrs av naturligt urval som verkar på könskvoten och av genetiska konflikter. Det finns dock få empiriska bevis för dessa processer, framför allt för att man främst har undersökt könskromosomer hos djur som har en ganska lång evolutionär historia. I detta projekt undersöker vi en växtfamilj där de ingående arterna till allra största del har separata hannar och honor (Salicaeae, vide, poppel). I denna familj har man också beskrivit en hög omsättning av nyutvecklade könskromosomer och en ofta förekommande skev könskvot. Detta projekt har tre huvudmål: (1) identifiera mekanismerna som styr könsbestämning och skeva könskvoter (2) undersöka om könskromosomer visar tecken på degeneration och (3) analysera den evolutionära historien och dynamiken hos könskromosomer och olika genetiska varianter som är associerade med könskvoten. Genom att undersöka de mekanismer som ger upphov till den skeva könskvoten hos vide kommer detta projekt att testa det teoretiskt väletablerade, men empiriskt dåligt undersökta, sambandet mellan könskvot, genetisk konflikt och evolutionen av könskromosomer. Detta kommer i sin tur att öka vår förståelse för en av de mest fundamentala processerna inom evolutionsteorin, hur och varför separata kön och könskromosomer utvecklas.
Molekylära och evolutionära mekanismers påverkan på rekombinationsfrekvensen i fjärilar
Niclas Backström
Kunskap om rekombinationshastighet är begränsad till några få modellorganismer med svag koppling till förhållanden i naturen, trots den viktiga roll rekombinationen spelar för träffsäkerheten i kromosomuppdelning, för artutvecklingsprocesser och populationers anpassningspotential och mångfald. Syftet med detta projekt är att kvantifiera de mekanistiska och evolutionära stöttepelarna och konsekvenserna av variationer i rekombinationshastighet. Fjärilar är lätthanterliga organismer för detta syfte, de har stor mångfald i anpassningar, beteende och artutveckling och dessutom andra egenskaper som är särskilt passande för att undersöka orsak och verkan av variationer i rekombination. Vi kommer att ta fram högupplösta rekombinationskartor för tre närbesläktade fjärilsarter genom att använda en mängd olika avancerade tekniker. Data kommer att användas för att karaktärisera de viktigaste bestämmande faktorerna och konsekvenserna av variationer i rekombinationshastighet. Detta är på tiden, eftersom levande organismer utsätts just nu för den största miljökrisen i historien, där nya studier visar kraftiga minskningar och snabba beteendeförändringar i många fjärilar. Karaktärisering av underliggande mekanismer för rekombination kommer att leda till nya insikter om krafter som påverkar den genetiska mångfalden och anpassningspotential i naturliga populationer.
Artbildning hos tättingar: genetiska, fenotypiska och ekologiska faktorer
Per Alström
Den biologiska mångfalden har utvecklats under oerhört lång tid. Detta har skett genom naturligt urval i kombination med slumpfaktorer. Men även om vi har kommit en bra bit på väg när det gäller att förstå hur nya arter utvecklas, så kvarstår mycket forskning. Exempelvis har vi bristande kunskap när det gäller betydelsen av olika faktorer för den reproduktiva isoleringen mellan arter. Även vetskapen om den genetiska bakgrunden till olika egenskaper har brister.
För att besvara ett antal fundamentala frågeställningar rörande artbildningsprocessen planerar vi att sekvensera hela arvsmassan (genomet) för samtliga arter och ett flertal underarter i en fågelfamilj med stor spridning och diversitet i världen. Vi avser att identifiera delar av arvsmassan som visar tecken på att ha utvecklats som följd av naturligt eller sexuellt urval. Vi kommer att försöka koppla sådana regioner till specifika gener med kända egenskaper, med avsikt att identifiera gener som kan ge upphov till skillnader i fjäderdräkt och andra yttre egenskaper. Dessutom skall vi undersöka om liknande egenskaper hos skilda utvecklingslinjer har likartad eller olika genetisk bakgrund. Vi skall även försöka klargöra om grupper av närbesläktade arter med unika yttre egenskaper (”evolutionära nyheter”) utmärker sig även i arvsmassan.
För att uppskatta evolutionshastigheten hos olika egenskaper kommer vi att jämföra variationen inom och mellan arter i arvsmassa, utseende, sång och ekologi. Med hjälp av dessa data, i kombination med detaljerad information om geografiska utbredningar, kommer vi att analysera utvecklingen av reproduktiva barriärer mellan arter och den relativa betydelsen av olika barriärer. I samband med detta kommer vi även att analysera genflöden mellan arter som möts i hybridzoner, för att bedöma graden av reproduktiv isolering mellan dem. Vår målsättning är att öka förståelsen för hur olika samhäckande populationer med tiden kan utvecklas till olika arter som inte längre utbyter gener med varandra.
Studien syftar även till att fördjupa kunskapen om utvecklingen av arter på öar. Inom många olika grupper av organismer skiljer sig arter som förekommer på öar markant från sina närmaste släktingar på fastlandet. Detta har tolkats som att kolonisationen av öar har påskyndat evolutionstakten. Jämförelser av arvsmassan mellan olika arter på öar och med deras närmaste släktingar på fastlandet kommer att kunna ge nya insikter beträffande de bakomliggande genetiska orsakerna till den snabba förändringstakten hos öarterna. Vi kommer även att jämföra sångevolutionen mellan fastland och öar, för att testa hypotesen att sånger utvecklas ovanligt snabbt i samband med kolonisation av öar.
Lövsångarfamiljen (Phylloscopidae) lämpar sig ypperligt väl för studier av artbildning. Gruppen innehåller former i många olika utvecklingsstadier av artbildningsprocessen. Dessutom är familjen synnerligen väl känd genom tidigare studier av utseende, sång, ekologi och utbredning. Många av de närbesläktade lövsångararterna som förekommer på fastlandet i Europa och Asien är snarlika varandra till utseendet. Deras sånger skiljer sig emellertid oftast betydligt mer. Omvänt är många av de närbesläktade arterna och även underarterna i den asiatiska övärlden betydligt mer variabla till utseendet, men har mer likartade sånger. Resultaten från detta projekt kommer att väsentligt öka kunskapen om utvecklingen av yttre egenskaper och den genetiska bakgrunden till dessa, samt evolutionen av reproduktiva barriärer mellan arter. Studien är unik i det att den integrerar analyser av hela genom, utseende, ljud, ekologi och geografiska utbredningar för samtliga arter och en stor del av underarterna i en komplex grupp med stor utbredning.
Nyheter från institutionen för ekologi och genetik
-
Julia Tavares tilldelats stipendium från Kung Carl XVI Gustafs 50-åriga stiftelse för vetenskap, teknik och miljö
2023-05-03
Dr Julia Tavares, postdoktor vid Uppsala universitet, Institutet för ekologi och genetik, växtekologi och evolution, har tilldelats ett stipendium från Kung Carl XVI Gustafs 50-åriga stiftelse för vetenskap, teknik och miljö för ett projekt med titeln "Fysiologiska egenskaper hos träd i Amazonas våtmarker och konsekvenser för klimatförändringar.”
-
Konferens: SCAPE 2022 (Scandinavian Association for Pollination Ecology)
2022-07-07
Konferensen SCAPE 2022 kommer att gå av stapeln 13-16 oktober 2022 på Gimo Herrgård.
-
Konferens: Evolution in Sweden 2023
2022-07-04
Konferensen Evolution in Sweden kommer att arrangeras på EBC den 10-12 Januari 2023.
-
Kungen belönar Hans Ellegren och Lennart Elmevik
2022-06-28
Kung Carl XVI Gustaf har beslutat att Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, och Lennart Elmevik, professor emeritus i nordiska språk, ska tilldelas H.M. Konungens medalj.
-
Stor donation till forskning om ekologi och genetik
2022-04-30
Entreprenören Sverker Lerheden har beslutat att donera 100 miljoner kronor för att främja grundforskning inom ekologi och genetik. Via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond kommer årligen stipendier delas ut till ”särskilt utvalda, bästpresterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
-
Så har vargarnas arvsmassa påverkats av inavel
2022-02-10
Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung. Stammen grundades av endast tre invandrande vargar och i en ny vetenskaplig artikel visar forskarna att efter fem generationers inavel hade mellan 10 och 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.
-
Finns tid och energi för att stärka kvaliteten?
2021-12-21
KRÖNIKA. Efter många år av framgångsrik forskning kombinerat med ledningsuppdrag vid universitetet lämnar Hans Ellegren åtminstone tillfälligt sitt Alma mater. Vid årsskiftet tillträder han posten som ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Hanars konkurrens om att få para sig viktig för genetiskt friska populationer
2021-10-11
Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen. Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som ger fördjupad kunskap om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Evolution Letters.
-
Hans Ellegren ny ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien
2021-10-11
Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, har valts till ny ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien. Han efterträder Göran K. Hansson vid årsskiftet 2021–2022. Som ständig sekreterare hoppas han både kunna slå vakt om Akademiens historiska arv och se till att organisationen är aktiv här och nu.
-
Världens sjöar förlorar syre när planeten värms upp
2021-09-16
Syrehalterna i världens tempererade sjöar sjunker snabbt, till och med snabbare än i haven. Den slutsatsen drar forskare från bland annat Uppsala universitet i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Nature.
-
Så påverkades ekosystemet av skogsbranden i Västmanland
2021-09-16
Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.
-
”Vi måste ta hänsyn till växthusgasbalansen i alla delar av vårt territorium”
2021-09-16
Hallå där! Lars Tranvik, professor i limnologi vid institutionen för ekologi och genetik, som nyligen skrev ett debattinlägg i Dagens Nyheter om att växthusgasutsläpp från svenska våtmarker, sjöar och vattendrag saknas i Sveriges klimatrapportering till FN.
-
Lars Tranvik i DN Debatt: Utsläpp av växthusgaser i Sverige underskattas kraftigt
2021-04-20
Nettoutsläppet av växthusgaser från Sverige är mycket högre än vad samhället räknar med.
-
Små sällsynta kattdjur får inte tillräckligt skydd
2021-04-20
Den indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristen på kunskap om arterna har varit ett hinder för förståelsen för deras behov av reservat. Forskningen presenteras i tidskriften Scientific Reports.
-
Svenska, finska och ryska vargar är nära släkt
2021-04-20
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.
-
Osynliga svampar avslöjade av sin arvsmassa
2021-04-20
Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.
-
Lär dig mer om kungsfiskaren med Per Alström
2020-07-02
-
Dvärg- och sandlärkornas släktträd har fyra grenar
2020-06-15
Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för de två eller tre som är synsättet idag. Det föreslår en internationell forskargrupp, under ledning av forskare från Uppsala universitet, som har analyserat dna från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.
-
Fler arter av talgoxar än tidigare känt
2020-06-15
Talgoxe av arten Parus major bokharensis i Xinjiang, Kina. Foto/bild: Per Alström Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet, har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.
-
Nordliga insekter är känsliga för klimatförändringar
2020-06-08
Resultaten tyder på att insekter kan komma att bli mer hotade av klimatförändringar än vad tidigare beräkningar visat. Foto/bild: Matton Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.
-
Evolutionära processer beskrivs på nytt sätt
2020-06-02
I studien har forskarna studerat taigasädgåsen (Anser fabalis) och tundrasädgåsen (Anser serrirostris). De är så lika att det är svårt att veta vilken sorts gås du ser. Foto/bild: Matton Forskare från Uppsala universitet har studerat hela arvsmassan för två närbesläktade gäss, taigasädgåsen och tundrasädgåsen . De kan visa på en komplex historia där utvecklingslinjer gått kors och tvärs. Resultaten har stor betydelse för hur biologer studerar artbildning och beskriver evolutionära processer.
-
Nytt forskningsprojekt för analys av coronavirus i avloppsvatten
2020-05-26
Forskare hoppas det är möjligt att inhämta information om virusnivåer i ett samhälle genom att analysera avloppsvattnet, något som är väldigt användbart för epidemiologer och myndigheter. Foto/bild: Matton Coronaviruset sars-cov-2 kan analyseras i avloppsvattnet. Forskare från Uppsala Universitet, KTH och SLU har fått medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt SciLifeLab för att ta reda på om reningsverk kan rena avloppsvattnet från virus.
-
Utsläppen av koldioxid från periodvis torrlagda inlandsvatten har underskattats
2020-05-06
-
Antibiotika i blomma maskerade sig som naturprodukt
2020-04-06
Forskarna har studerat de kemiska föreningarna i en scilla från Madeira för att undersöka om den kan vara användbar som läkemedel. Foto/bild: Tim Entwisle Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.
-
Fågelfamiljen astrilders släktträd nu rekonstruerat
2020-03-10
Rödkindad fjärilsfink, Uraeginthus bengalus, Foto/bild: Per Alström Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet publicerat den hittills mest omfattande studien av släktträdet för fågelfamiljen astrilder. Gruppen omfattar några av de mest populära burfåglarna.
-
Träffa våra forskare på Scifest!
2020-03-04
Den 5-7 mars arrangerar Uppsala Universitet och SLU vetenskapsfestivalen Scifest på Fyrishov. Många forskare från Institutionen för Ekologi och Genetik kommer att vara där.
-
Svampinfektion hindrar grodors rörlighet
2020-02-24
Gölgroda vid Upplandskusten i samband med forskning om hur grodornas rörlighet påverkas om de smittas av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis. Foto/bild: Gustav Wikström Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen "Batrachochytrium dendrobatidis" rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU. Forskarna har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.
-
IEG-forskare berättar om isbildning i radio
2020-02-07
-
Ny metod för att studera små och komplicerade organismer
2020-01-28
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.
-
Populärvetenskapligt blogginlägg om Prinior
2020-01-17
-
Anna Qvarnström i podcast
2019-12-20
-
Nya anslag till forskare på IEG
2019-12-19
Under hösten har forskare från IEG fått anslag till nya forskningsprojekt.
-
IEG-forskare med på ranking över mest citerade och produktiva svenska forskare
2019-12-13
Tidningen Fokus har rankat de mest citerade forskarna i Sverige i ett flertal kategorier. Institutionen för Ekologi och Genetik har ett flertal namn med i topp-100 i flera kategorier, bland annat professor Hans Ellegren i topp tio inom kategorin Medicin och livsvetenskap och professor Lars Tranvik i topp tio inom kategorin Miljövetenskap och grön biologi.
-
Anna Qvarnström intervjuad om nytt forum för forskningsinfrastruktur
2019-12-12
Relevant forskningsinfrastruktur är avgörande för att kunna samla in, hantera och få tillgång till data. Men avancerad teknik är dyr och frågan vem som ska stå för kostnaderna. – Det är skarpt läge, säger Anna Qvarnström, forskningsdekan vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.
-
Ny kunskap om sångfåglars evolution
2019-11-29
Zebrafinkar. Foto: Wolfgang Forstmeier En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Denna kromosom finns bara i könsceller, celler som innehåller genetisk information som förs vidare till nästa generation. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.
-
En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation
2019-11-19
Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
-
Tre doktorander i biogeokemi/mikrobiell ekologi
2019-10-25
-
Årets von Hofsten-föreläsning
2019-10-18
-
Lyssna på forskarpodden med Per Alström
2019-10-17
-
Kartläggning av Amazonas palmer är klar
2019-08-05
Palmer i Amazonas, från en 20-årigt arbete med kartläggning av palmer och växtplatser. Foto/bild: Henrik Balslev Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
-
Dagvattendammar kan gynna biologisk mångfald
2019-08-05
Tidig mosaiktrollslända (Brachytron pratense) som trivs vid anlagda dagvattendammar. Foto/bild: Frank Johansson Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländearter som finns i Uppland, varav flera är relativt sällsynta i Sverige, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet.
-
Intervju med Hans Ellegren
2019-05-09
-
”Våra växter och djur är ganska robusta”
2019-04-12
Jon Ågren har i sin egen forskning bland annat studerat majvivor på Alvaret, Öland. Foto/bild: Linda Koffmar Man kan inte vara bäst på allt. En växt kan synas och dofta mycket för att bli pollinerad, eller hålla en lägre profil för att slippa bli uppäten av växtätare. En ny forskningsstudie publicerad i Science bekräftar att växter är mästare på att anpassa sig. Snabbt kan det gå också.
-
Paddor i lantliga områden drabbas oftare av sjukdomsalstrande parasitsvamp
2019-04-12
Studien utfördes kring Stockholm och Uppsala, där det finns många dammar med paddor i både urbana och lantliga områden. Foto: Simon Kärvemo Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet och SLU publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.
-
Ursprunget till vargstammen i Skandinavien kartlagd
2019-03-29
Forskarna har kartlagt den skandinaviska vargstammens ursprung och hittar inga tecken på att hybrider mellan varg och hund bidragit till vargstammen. Foto/bild: Matton Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen, en fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks stå att finna i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa. Det visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.
-
Lars Tranvik utsedd till Wallenberg Scholar
2019-03-25
Professor Lars Tranvik är en av 22 utvalda forskare till att bli 2019 års Wallenberg Scholars. Det innebär ett femårigt anslag på 18 miljoner kronor för att bedriva fri forskning.
-
Träffa IEG på Scifest!
2019-03-07
-
Kartläggning av järvens arvsmassa visar på låg genetisk variation
2019-02-14
DNA från 11 svenska och norska järvar analyserades och forskarna kunde se att variationen i DNA hos järvarna var mycket låg. Genetiska analyser har länge varit en viktig del av övervakningen av skandinaviska rovdjur. Forskare vid institutionen för ekologi och genetik har kartlagt hela arvsmassan hos järv och visat att den skandinaviska stammen har låg grad av genetisk variation. Variationen var på liknande låga nivå som vissa kraftigt hotade arter. Forskarna kunde också visa att storleken på populationen haft en nedåtgående trend under mycket lång tid.
-
Global uppvärmning kan göra tusentals svenska sjöar isfria om vintern
2019-01-31
Foto/bild: Gesa Weyhenmeyer Ny forskning visar att ungefär 35 300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når över 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.
-
Minskande snötäcke ökar utsläppen av metan från frusna sjöar
2019-01-24
Snön avlägsnades och vattenprover togs under isen i en veckas tid. Foto/bild: Sarahi Garcia Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. En ny studie från Uppsala universitet och SLU visar att ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av denna kraftfulla växthusgas.