”Våra växter och djur är ganska robusta”
2019-04-12

Man kan inte vara bäst på allt. En växt kan synas och dofta mycket för att bli pollinerad, eller hålla en lägre profil för att slippa bli uppäten av växtätare. En ny forskningsstudie publicerad i Science bekräftar att växter är mästare på att anpassa sig. Snabbt kan det gå också.
Jon Ågren är professor vid institutionen för ekologi och genetik och har forskat länge om pollinering och växters förmåga att anpassa sig till olika klimat. I senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science diskuterar han en ny studie från en annan forskargrupp som experimenterat med växten åkerkål och undersökt hur denna anpassar sig beroende på vilka omständigheter man ställer den inför. Forskarna minimerande den tid humlor som släpptes in för pollinering och utsatte också åkerkålen för växtätande insekter.
Vad gör en växt för att locka till sig pollinatörer?
– En växt kan till exempel producera doft eller stora blommor som syns på långt håll. Men skyltar man med doft och stora blommor riskerar man också att bli ett lätt byte för växtätare.
Vad var det viktigaste forskarna kom fram till i experimenten som beskrivs i Science?
– Att inte bara pollinatörer utan också växtätare påverkar evolutionen av blommors egenskaper. Man visar också att detta kan ske snabbt givet att det finns genetisk variation hos populationen. Redan efter sex generationer hade det utvecklats genetiska skillnader mellan växter som utsatts för olika behandlingar.
Växter verkar alltså ha förmågan att på ganska kort tid förändra sig genetiskt för att lyckas bättre. I sin egen forskning har Jon Ågren bland annat studerat majvivor som växer på Alvaret på Öland. Majvivan finns med både långa och korta stjälkar och Jon och hans kollegor följde vivorna under många år för att se vad som hände med blommorna som växte där det fanns betande djur jämfört med dem som växte där det inte gick betesdjur. Förenklat visade resultaten att långstjälkarna, som skyltar väl för pollinatörerna, är mer framgångsrika där inga djur betar och växtligheten blir hög medan kortstjälkarna klarar sig bättre i betade områden.
Ingen av varianterna är bäst på båda bitarna och vilken som klarar sig bäst beror på betestryck och pollinatörstillgång.
Med klimatförändringarna som pågår är det ju bra att växter klarar att förändra sig.
– Ja, växter har goda förutsättningar att anpassa sig. Men det krävs att det finns en genetisk variation hos populationen.
Inom ett artbestånd med många individer finns det ofta många olika genvarianter, alltså stor genetisk variation. Blir det till exempel klimatet kallare kan det finnas dom som är bättre rustade för det, blir det varmare finns det individer som klarar det bättre. Men om alla individer har liknande anlag, den genetiska variationen är låg, blir populationen väldigt sårbar mot förändringar i livsmiljön.
Pollinatörerna blir färre, klimatet förändras och människan brukar marken på olika sätt. Vad borde vi vara mest oroliga för?
– Vi behöver se vad de här sakerna har för betydelse för växternas möjlighet att överleva och reproducera sig på lång sikt. Kommer växterna att ha möjlighet att sprida sig till mer lämpliga habitat? Finns det några sådana platser? Hinner de genetiskt anpassa sig till de nya förhållandena? Vi behöver registrera inte bara vilka arter som går tillbaka utan också vad det betyder för samspelet mellan arter. Våra växter och djur har historiskt sett visat sig ganska robusta men det som oroar många är hastigheten med vilken till exempel klimatförändringarna sker nu.
Jon Ågren (2019) Pollinators, herbivores, and the evolution of floral traits, Science, DOI: 10.1126/science.aax1656
Publiceras under sektionen Perspective.
Linda Koffmar
Nyheter från institutionen för ekologi och genetik
-
Julia Tavares tilldelats stipendium från Kung Carl XVI Gustafs 50-åriga stiftelse för vetenskap, teknik och miljö
2023-05-03
Dr Julia Tavares, postdoktor vid Uppsala universitet, Institutet för ekologi och genetik, växtekologi och evolution, har tilldelats ett stipendium från Kung Carl XVI Gustafs 50-åriga stiftelse för vetenskap, teknik och miljö för ett projekt med titeln "Fysiologiska egenskaper hos träd i Amazonas våtmarker och konsekvenser för klimatförändringar.”
-
Konferens: SCAPE 2022 (Scandinavian Association for Pollination Ecology)
2022-07-07
Konferensen SCAPE 2022 kommer att gå av stapeln 13-16 oktober 2022 på Gimo Herrgård.
-
Konferens: Evolution in Sweden 2023
2022-07-04
Konferensen Evolution in Sweden kommer att arrangeras på EBC den 10-12 Januari 2023.
-
Kungen belönar Hans Ellegren och Lennart Elmevik
2022-06-28
Kung Carl XVI Gustaf har beslutat att Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, och Lennart Elmevik, professor emeritus i nordiska språk, ska tilldelas H.M. Konungens medalj.
-
Stor donation till forskning om ekologi och genetik
2022-04-30
Entreprenören Sverker Lerheden har beslutat att donera 100 miljoner kronor för att främja grundforskning inom ekologi och genetik. Via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond kommer årligen stipendier delas ut till ”särskilt utvalda, bästpresterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
-
Så har vargarnas arvsmassa påverkats av inavel
2022-02-10
Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung. Stammen grundades av endast tre invandrande vargar och i en ny vetenskaplig artikel visar forskarna att efter fem generationers inavel hade mellan 10 och 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.
-
Finns tid och energi för att stärka kvaliteten?
2021-12-21
KRÖNIKA. Efter många år av framgångsrik forskning kombinerat med ledningsuppdrag vid universitetet lämnar Hans Ellegren åtminstone tillfälligt sitt Alma mater. Vid årsskiftet tillträder han posten som ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Hanars konkurrens om att få para sig viktig för genetiskt friska populationer
2021-10-11
Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen. Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som ger fördjupad kunskap om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Evolution Letters.
-
Hans Ellegren ny ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien
2021-10-11
Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, har valts till ny ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien. Han efterträder Göran K. Hansson vid årsskiftet 2021–2022. Som ständig sekreterare hoppas han både kunna slå vakt om Akademiens historiska arv och se till att organisationen är aktiv här och nu.
-
Världens sjöar förlorar syre när planeten värms upp
2021-09-16
Syrehalterna i världens tempererade sjöar sjunker snabbt, till och med snabbare än i haven. Den slutsatsen drar forskare från bland annat Uppsala universitet i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Nature.
-
Så påverkades ekosystemet av skogsbranden i Västmanland
2021-09-16
Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.
-
”Vi måste ta hänsyn till växthusgasbalansen i alla delar av vårt territorium”
2021-09-16
Hallå där! Lars Tranvik, professor i limnologi vid institutionen för ekologi och genetik, som nyligen skrev ett debattinlägg i Dagens Nyheter om att växthusgasutsläpp från svenska våtmarker, sjöar och vattendrag saknas i Sveriges klimatrapportering till FN.
-
Lars Tranvik i DN Debatt: Utsläpp av växthusgaser i Sverige underskattas kraftigt
2021-04-20
Nettoutsläppet av växthusgaser från Sverige är mycket högre än vad samhället räknar med.
-
Små sällsynta kattdjur får inte tillräckligt skydd
2021-04-20
Den indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristen på kunskap om arterna har varit ett hinder för förståelsen för deras behov av reservat. Forskningen presenteras i tidskriften Scientific Reports.
-
Svenska, finska och ryska vargar är nära släkt
2021-04-20
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.
-
Osynliga svampar avslöjade av sin arvsmassa
2021-04-20
Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.
-
Lär dig mer om kungsfiskaren med Per Alström
2020-07-02
-
Dvärg- och sandlärkornas släktträd har fyra grenar
2020-06-15
Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för de två eller tre som är synsättet idag. Det föreslår en internationell forskargrupp, under ledning av forskare från Uppsala universitet, som har analyserat dna från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.
-
Fler arter av talgoxar än tidigare känt
2020-06-15
Talgoxe av arten Parus major bokharensis i Xinjiang, Kina. Foto/bild: Per Alström Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet, har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.
-
Nordliga insekter är känsliga för klimatförändringar
2020-06-08
Resultaten tyder på att insekter kan komma att bli mer hotade av klimatförändringar än vad tidigare beräkningar visat. Foto/bild: Matton Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.
-
Evolutionära processer beskrivs på nytt sätt
2020-06-02
I studien har forskarna studerat taigasädgåsen (Anser fabalis) och tundrasädgåsen (Anser serrirostris). De är så lika att det är svårt att veta vilken sorts gås du ser. Foto/bild: Matton Forskare från Uppsala universitet har studerat hela arvsmassan för två närbesläktade gäss, taigasädgåsen och tundrasädgåsen . De kan visa på en komplex historia där utvecklingslinjer gått kors och tvärs. Resultaten har stor betydelse för hur biologer studerar artbildning och beskriver evolutionära processer.
-
Nytt forskningsprojekt för analys av coronavirus i avloppsvatten
2020-05-26
Forskare hoppas det är möjligt att inhämta information om virusnivåer i ett samhälle genom att analysera avloppsvattnet, något som är väldigt användbart för epidemiologer och myndigheter. Foto/bild: Matton Coronaviruset sars-cov-2 kan analyseras i avloppsvattnet. Forskare från Uppsala Universitet, KTH och SLU har fått medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt SciLifeLab för att ta reda på om reningsverk kan rena avloppsvattnet från virus.
-
Utsläppen av koldioxid från periodvis torrlagda inlandsvatten har underskattats
2020-05-06
-
Antibiotika i blomma maskerade sig som naturprodukt
2020-04-06
Forskarna har studerat de kemiska föreningarna i en scilla från Madeira för att undersöka om den kan vara användbar som läkemedel. Foto/bild: Tim Entwisle Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.
-
Fågelfamiljen astrilders släktträd nu rekonstruerat
2020-03-10
Rödkindad fjärilsfink, Uraeginthus bengalus, Foto/bild: Per Alström Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet publicerat den hittills mest omfattande studien av släktträdet för fågelfamiljen astrilder. Gruppen omfattar några av de mest populära burfåglarna.
-
Träffa våra forskare på Scifest!
2020-03-04
Den 5-7 mars arrangerar Uppsala Universitet och SLU vetenskapsfestivalen Scifest på Fyrishov. Många forskare från Institutionen för Ekologi och Genetik kommer att vara där.
-
Svampinfektion hindrar grodors rörlighet
2020-02-24
Gölgroda vid Upplandskusten i samband med forskning om hur grodornas rörlighet påverkas om de smittas av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis. Foto/bild: Gustav Wikström Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen "Batrachochytrium dendrobatidis" rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU. Forskarna har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.
-
IEG-forskare berättar om isbildning i radio
2020-02-07
-
Ny metod för att studera små och komplicerade organismer
2020-01-28
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.
-
Populärvetenskapligt blogginlägg om Prinior
2020-01-17
-
Anna Qvarnström i podcast
2019-12-20
-
Nya anslag till forskare på IEG
2019-12-19
Under hösten har forskare från IEG fått anslag till nya forskningsprojekt.
-
IEG-forskare med på ranking över mest citerade och produktiva svenska forskare
2019-12-13
Tidningen Fokus har rankat de mest citerade forskarna i Sverige i ett flertal kategorier. Institutionen för Ekologi och Genetik har ett flertal namn med i topp-100 i flera kategorier, bland annat professor Hans Ellegren i topp tio inom kategorin Medicin och livsvetenskap och professor Lars Tranvik i topp tio inom kategorin Miljövetenskap och grön biologi.
-
Anna Qvarnström intervjuad om nytt forum för forskningsinfrastruktur
2019-12-12
Relevant forskningsinfrastruktur är avgörande för att kunna samla in, hantera och få tillgång till data. Men avancerad teknik är dyr och frågan vem som ska stå för kostnaderna. – Det är skarpt läge, säger Anna Qvarnström, forskningsdekan vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.
-
Ny kunskap om sångfåglars evolution
2019-11-29
Zebrafinkar. Foto: Wolfgang Forstmeier En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Denna kromosom finns bara i könsceller, celler som innehåller genetisk information som förs vidare till nästa generation. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.
-
En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation
2019-11-19
Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
-
Tre doktorander i biogeokemi/mikrobiell ekologi
2019-10-25
-
Årets von Hofsten-föreläsning
2019-10-18
-
Lyssna på forskarpodden med Per Alström
2019-10-17
-
Kartläggning av Amazonas palmer är klar
2019-08-05
Palmer i Amazonas, från en 20-årigt arbete med kartläggning av palmer och växtplatser. Foto/bild: Henrik Balslev Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
-
Dagvattendammar kan gynna biologisk mångfald
2019-08-05
Tidig mosaiktrollslända (Brachytron pratense) som trivs vid anlagda dagvattendammar. Foto/bild: Frank Johansson Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländearter som finns i Uppland, varav flera är relativt sällsynta i Sverige, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet.
-
Intervju med Hans Ellegren
2019-05-09
-
”Våra växter och djur är ganska robusta”
2019-04-12
Jon Ågren har i sin egen forskning bland annat studerat majvivor på Alvaret, Öland. Foto/bild: Linda Koffmar Man kan inte vara bäst på allt. En växt kan synas och dofta mycket för att bli pollinerad, eller hålla en lägre profil för att slippa bli uppäten av växtätare. En ny forskningsstudie publicerad i Science bekräftar att växter är mästare på att anpassa sig. Snabbt kan det gå också.
-
Paddor i lantliga områden drabbas oftare av sjukdomsalstrande parasitsvamp
2019-04-12
Studien utfördes kring Stockholm och Uppsala, där det finns många dammar med paddor i både urbana och lantliga områden. Foto: Simon Kärvemo Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet och SLU publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.
-
Ursprunget till vargstammen i Skandinavien kartlagd
2019-03-29
Forskarna har kartlagt den skandinaviska vargstammens ursprung och hittar inga tecken på att hybrider mellan varg och hund bidragit till vargstammen. Foto/bild: Matton Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen, en fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks stå att finna i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa. Det visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.
-
Lars Tranvik utsedd till Wallenberg Scholar
2019-03-25
Professor Lars Tranvik är en av 22 utvalda forskare till att bli 2019 års Wallenberg Scholars. Det innebär ett femårigt anslag på 18 miljoner kronor för att bedriva fri forskning.
-
Träffa IEG på Scifest!
2019-03-07
-
Kartläggning av järvens arvsmassa visar på låg genetisk variation
2019-02-14
DNA från 11 svenska och norska järvar analyserades och forskarna kunde se att variationen i DNA hos järvarna var mycket låg. Genetiska analyser har länge varit en viktig del av övervakningen av skandinaviska rovdjur. Forskare vid institutionen för ekologi och genetik har kartlagt hela arvsmassan hos järv och visat att den skandinaviska stammen har låg grad av genetisk variation. Variationen var på liknande låga nivå som vissa kraftigt hotade arter. Forskarna kunde också visa att storleken på populationen haft en nedåtgående trend under mycket lång tid.
-
Global uppvärmning kan göra tusentals svenska sjöar isfria om vintern
2019-01-31
Foto/bild: Gesa Weyhenmeyer Ny forskning visar att ungefär 35 300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når över 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.
-
Minskande snötäcke ökar utsläppen av metan från frusna sjöar
2019-01-24
Snön avlägsnades och vattenprover togs under isen i en veckas tid. Foto/bild: Sarahi Garcia Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. En ny studie från Uppsala universitet och SLU visar att ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av denna kraftfulla växthusgas.