Konferens: Evolution in Sweden 2023

Dr Julia Tavares, postdoktor vid Uppsala universitet, Institutet för ekologi och genetik, växtekologi och evolution, har tilldelats ett stipendium från Kung Carl XVI Gustafs 50-åriga stiftelse för vetenskap, teknik och miljö för ett projekt med titeln "Fysiologiska egenskaper hos träd i Amazonas våtmarker och konsekvenser för klimatförändringar.”

Konferensen SCAPE 2022 kommer att gå av stapeln 13-16 oktober 2022 på Gimo Herrgård.

Konferensen Evolution in Sweden kommer att arrangeras på EBC den 10-12 Januari 2023.

Kung Carl XVI Gustaf har beslutat att Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, och Lennart Elmevik, professor emeritus i nordiska språk, ska tilldelas H.M. Konungens medalj.

Entreprenören Sverker Lerheden har beslutat att donera 100 miljoner kronor för att främja grundforskning inom ekologi och genetik. Via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond kommer årligen stipendier delas ut till ”särskilt utvalda, bästpresterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung. Stammen grundades av endast tre invandrande vargar och i en ny vetenskaplig artikel visar forskarna att efter fem generationers inavel hade mellan 10 och 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.

KRÖNIKA. Efter många år av framgångsrik forskning kombinerat med ledningsuppdrag vid universitetet lämnar Hans Ellegren åtminstone tillfälligt sitt Alma mater. Vid årsskiftet tillträder han posten som ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien.

Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen. Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som ger fördjupad kunskap om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Evolution Letters.

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, har valts till ny ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien. Han efterträder Göran K. Hansson vid årsskiftet 2021–2022. Som ständig sekreterare hoppas han både kunna slå vakt om Akademiens historiska arv och se till att organisationen är aktiv här och nu.

Syrehalterna i världens tempererade sjöar sjunker snabbt, till och med snabbare än i haven. Den slutsatsen drar forskare från bland annat Uppsala universitet i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Nature.

Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.

Hallå där! Lars Tranvik, professor i limnologi vid institutionen för ekologi och genetik, som nyligen skrev ett debattinlägg i Dagens Nyheter om att växthusgasutsläpp från svenska våtmarker, sjöar och vattendrag saknas i Sveriges klimatrapportering till FN.

Nettoutsläppet av växthusgaser från Sverige är mycket högre än vad samhället räknar med.

Den indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristen på kunskap om arterna har varit ett hinder för förståelsen för deras behov av reservat. Forskningen presenteras i tidskriften Scientific Reports.

Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.

Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.

Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för de två eller tre som är synsättet idag. Det föreslår en internationell forskargrupp, under ledning av forskare från Uppsala universitet, som har analyserat dna från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.

Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet, har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.

Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.

Forskare från Uppsala universitet har studerat hela arvsmassan för två närbesläktade gäss, taigasädgåsen och tundrasädgåsen . De kan visa på en komplex historia där utvecklingslinjer gått kors och tvärs. Resultaten har stor betydelse för hur biologer studerar artbildning och beskriver evolutionära processer.

Coronaviruset sars-cov-2 kan analyseras i avloppsvattnet. Forskare från Uppsala Universitet, KTH och SLU har fått medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt SciLifeLab för att ta reda på om reningsverk kan rena avloppsvattnet från virus.

Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.

Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet publicerat den hittills mest omfattande studien av släktträdet för fågelfamiljen astrilder. Gruppen omfattar några av de mest populära burfåglarna.

Den 5-7 mars arrangerar Uppsala Universitet och SLU vetenskapsfestivalen Scifest på Fyrishov. Många forskare från Institutionen för Ekologi och Genetik kommer att vara där.

Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen "Batrachochytrium dendrobatidis" rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU. Forskarna har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.

Under hösten har forskare från IEG fått anslag till nya forskningsprojekt.

Relevant forskningsinfrastruktur är avgörande för att kunna samla in, hantera och få tillgång till data. Men avancerad teknik är dyr och frågan vem som ska stå för kostnaderna. – Det är skarpt läge, säger Anna Qvarnström, forskningsdekan vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Denna kromosom finns bara i könsceller, celler som innehåller genetisk information som förs vidare till nästa generation. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.

Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.

Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländearter som finns i Uppland, varav flera är relativt sällsynta i Sverige, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet.

Man kan inte vara bäst på allt. En växt kan synas och dofta mycket för att bli pollinerad, eller hålla en lägre profil för att slippa bli uppäten av växtätare. En ny forskningsstudie publicerad i Science bekräftar att växter är mästare på att anpassa sig. Snabbt kan det gå också.

Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet och SLU publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.

Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen, en fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks stå att finna i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa. Det visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.

Professor Lars Tranvik är en av 22 utvalda forskare till att bli 2019 års Wallenberg Scholars. Det innebär ett femårigt anslag på 18 miljoner kronor för att bedriva fri forskning.

Genetiska analyser har länge varit en viktig del av övervakningen av skandinaviska rovdjur. Forskare vid institutionen för ekologi och genetik har kartlagt hela arvsmassan hos järv och visat att den skandinaviska stammen har låg grad av genetisk variation. Variationen var på liknande låga nivå som vissa kraftigt hotade arter. Forskarna kunde också visa att storleken på populationen haft en nedåtgående trend under mycket lång tid.

Ny forskning visar att ungefär 35 300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når över 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.

Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. En ny studie från Uppsala universitet och SLU visar att ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av denna kraftfulla växthusgas.