Kartläggning av järvens arvsmassa visar på låg genetisk variation
2019-02-14

Genetiska analyser har länge varit en viktig del av övervakningen av skandinaviska rovdjur. Forskare vid institutionen för ekologi och genetik har kartlagt hela arvsmassan hos järv och visat att den skandinaviska stammen har låg grad av genetisk variation. Variationen var på liknande låga nivå som vissa kraftigt hotade arter. Forskarna kunde också visa att storleken på populationen haft en nedåtgående trend under mycket lång tid.
De senaste decennierna har det skett en stor teknisk utveckling av nya typer av genetisk metodik, något som nu också börjar få genomslag för studier i bevarandebiologi. Forskarna bakom den aktuella studien, som publicerades i tidskriften Conservation Biology i slutet av förra året, har kartlagt hela genomet (arvsmassan) hos skandinavisk järv. Kartläggningen gav dem information om både järvens populationshistoria och biologi.
DNA från 11 svenska och norska järvar analyserades och forskarna kunde se att variationen i DNA hos järvarna var mycket låg. Den var bland de lägsta som hittills registrerats hos vilda däggdjur och i nivå med kraftigt hotade arter som tasmansk pungdjävul och gepard. Dessutom kunde forskarna se att minskningen i antal järvar har pågått under lång tid. En låg grad av genetisk variation kan få allvarliga negativa konsekvenser för populationens överlevnad både på kort och lång sikt. Det kan finnas en ökad risk för inavelsdepression och förmågan till evolutionära anpassningar kan minska.
– Vi hade indicier från tidigare studier som tydde på att den genetiska variationen hos skandinaviska järvar är låg. Men att den genetiska diversiteten var så pass låg som vi nu fann är ändå förvånande. Det kan betyda att stammen är mer sårbar för miljöförändringar än man tidigare trott, säger Robert Ekblom, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet.

Publikation
Ekblom m. fl. 2018 ”Genome sequencing and conservation genomics in the Scandinavian wolverine population” Conservation Biology, Volume 32, No. 6, 1301–1312.
Johan Edin
Nyheter från institutionen för ekologi och genetik
-
Ny kunskap om sångfåglars evolution
2019-11-29
Zebrafinkar. Foto: Wolfgang Forstmeier En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Denna kromosom finns bara i könsceller, celler som innehåller genetisk information som förs vidare till nästa generation. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.
-
En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation
2019-11-19
Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
-
Tre doktorander i biogeokemi/mikrobiell ekologi
2019-10-25
-
Årets von Hofsten-föreläsning
2019-10-18
-
Lyssna på forskarpodden med Per Alström
2019-10-17
-
Kartläggning av Amazonas palmer är klar
2019-08-05
Palmer i Amazonas, från en 20-årigt arbete med kartläggning av palmer och växtplatser. Foto/bild: Henrik Balslev Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
-
Dagvattendammar kan gynna biologisk mångfald
2019-08-05
Tidig mosaiktrollslända (Brachytron pratense) som trivs vid anlagda dagvattendammar. Foto/bild: Frank Johansson Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländearter som finns i Uppland, varav flera är relativt sällsynta i Sverige, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet.
-
Intervju med Hans Ellegren
2019-05-09
-
”Våra växter och djur är ganska robusta”
2019-04-12
Jon Ågren har i sin egen forskning bland annat studerat majvivor på Alvaret, Öland. Foto/bild: Linda Koffmar Man kan inte vara bäst på allt. En växt kan synas och dofta mycket för att bli pollinerad, eller hålla en lägre profil för att slippa bli uppäten av växtätare. En ny forskningsstudie publicerad i Science bekräftar att växter är mästare på att anpassa sig. Snabbt kan det gå också.
-
Paddor i lantliga områden drabbas oftare av sjukdomsalstrande parasitsvamp
2019-04-12
Studien utfördes kring Stockholm och Uppsala, där det finns många dammar med paddor i både urbana och lantliga områden. Foto: Simon Kärvemo Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet och SLU publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.
-
Ursprunget till vargstammen i Skandinavien kartlagd
2019-03-29
Forskarna har kartlagt den skandinaviska vargstammens ursprung och hittar inga tecken på att hybrider mellan varg och hund bidragit till vargstammen. Foto/bild: Matton Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen, en fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks stå att finna i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa. Det visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.
-
Lars Tranvik utsedd till Wallenberg Scholar
2019-03-25
Professor Lars Tranvik är en av 22 utvalda forskare till att bli 2019 års Wallenberg Scholars. Det innebär ett femårigt anslag på 18 miljoner kronor för att bedriva fri forskning.
-
Träffa IEG på Scifest!
2019-03-07
-
Kartläggning av järvens arvsmassa visar på låg genetisk variation
2019-02-14
DNA från 11 svenska och norska järvar analyserades och forskarna kunde se att variationen i DNA hos järvarna var mycket låg. Genetiska analyser har länge varit en viktig del av övervakningen av skandinaviska rovdjur. Forskare vid institutionen för ekologi och genetik har kartlagt hela arvsmassan hos järv och visat att den skandinaviska stammen har låg grad av genetisk variation. Variationen var på liknande låga nivå som vissa kraftigt hotade arter. Forskarna kunde också visa att storleken på populationen haft en nedåtgående trend under mycket lång tid.
-
Global uppvärmning kan göra tusentals svenska sjöar isfria om vintern
2019-01-31
Foto/bild: Gesa Weyhenmeyer Ny forskning visar att ungefär 35 300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når över 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.
-
Minskande snötäcke ökar utsläppen av metan från frusna sjöar
2019-01-24
Snön avlägsnades och vattenprover togs under isen i en veckas tid. Foto/bild: Sarahi Garcia Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. En ny studie från Uppsala universitet och SLU visar att ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av denna kraftfulla växthusgas.
-
Symposium om organiska partiklar i marina ekosystem
2019-01-14
-
EOS-artikel uppmärksammar forskning på organiska partiklar
2019-01-10
-
Försämrad genetisk variation gör östliga gorillan ännu mer sårbar
2019-01-07
Jämförelser av historisk och nutida arvsmassa visar att populationsminskningen hos den östliga gorillan har lett till ökad inavel och försämrad genetisk variation. Foto/bild: Amy Porter, Dian Fossey Gorilla Fund International Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Antalet individer har minskat med 80 procent de senaste årtiondena. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.
-
Hur många arter är egentligen den brunsidiga cettian?
2018-12-13
-
”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan
2018-11-29
Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.
-
Blå kortvinge är inte bara en fågelart
2018-11-29
Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.
-
Art och miljö påverkar vilka grodor som drabbas av parasitsvamp
2018-10-30
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos groddjur.
På bilden syns en grönfläckig padda. Foto: Simon KärvemoEn vattenlevande parasitsvamp orsakar livshotande infektioner hos groddjur och anses vara en av anledningarna till att antalet grodor minskar globalt. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att antalet infektioner varierar stort mellan olika arter och att den omkringliggande miljön påverkar.
-
Anna Qvarnström ny prodekan
2018-09-20
-
Professor Lars Tranvik får vetenskapligt pris för forskning om sötvattenekologi
2018-09-07
-
Gravida kantnålshanar överger äggen om de hittar en snyggare hona
2018-09-06
Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.
-
Professor Lars Tranvik får medalj för framstående vetenskapliga bidrag till limnologin
2018-05-25
-
Genomanalys visar att amfibiedödande parasitsvamp spreds från Asien
2018-05-15
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. I en ny studie publicerad i Science har forskare från hela världen, bland annat från Uppsala universitet, samarbetat för att hitta källan till parasiten. En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten, som började spridas i början på 1900-talet när den globala handeln med amfibier startade.
-
Hur bryts dött organiskt material ner? Ny kunskap från en studie av löst organiskt material i sjöar
2018-03-29
-
Hans Ellegrens podd på Radioscience om evolution och akademiskt ledarskap
2017-11-10
-
Hans Ellegren utsedd till Vice Preses vid KVA
2017-06-26
Professor Hans Ellegren, vid institutionen för ekologi och genetik, har utsetts till Vice Preses vid Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).
-
Evolutionsbiologi vid UU rankad topp 7 i världen
2017-04-26
Stark ranking för Uppsala universitets Evolutionsbiologi. Endast två av Uppsala universitets ämnesområden finns med bland topp 10 i världsrankningen av universitet med avseende på forskning och utbildning. Läs mer om rankningen på http://cwur.org/2017/subjects.php#Evolutionary%20Biology
-
Ny kunskap om kvicksilver i sjöar
2017-02-16
Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment.
-
Stor fläck inte längre bäst – klimatförändringarna kastar om det naturliga urvalet
2017-01-26
I en ny studie har uppsalaforskare funnit bevis för att klimatförändringarna vänder upp och ner på det naturliga urvalet när det gäller halsbandsflugsnapparens huvudprydnad. En stor vit pannfläck har tidigare gett hanarna reproduktiva fördelar men under studiens dryga tre decennier har detta svängt och istället verkar hanar med små fläckar klara sig bättre, en förändring som beror på den ökande temperaturer under våren på häckningsplatsen. -
Hans Ellegren belönas med Linnémedalj
2016-12-05
Vi gratulerar Hans Ellegren som belönas med Linnémedaljen för sina gärningar med motiveringen: Hans Ellegren belönas för sina studier av evolutionära processer som styr livets utveckling. Hur uppkommer nya arter? Vad ligger i den genetiska bakgrunden till varför närbesläktade arter kan ha barriärer som förhindrar att de korsar sig med varandra? Ellegren har bland annat kartlagt hela arvsmassan hos två olika arter av flugsnappare för att svara på dessa frågor. Resultaten har fått stora internationella genomslag och de publiceras i vetenskapsvärldens yppersta tidskrifter.
-
Grodyngel blir vegetarianer vid värmeböljor
2016-12-02
Hur påverkar ändrade temperaturer organismers matvanor? Det är en av de frågor som forskare inom ekologi nu funderar mycket över, med anledning av klimatförändringarna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att grodyngel från tre olika arter generellt började äta mer mat från växtriket under simulerade värmeböljor.
-
Äta, fly och älska
2016-10-14
I djurriket kan det innebära både fördelar och nackdelar att vara en färgstark individ. I en ny studie från Uppsala universitet har forskare studerat de iögonfallande vingarna hos två arter av jungfrusländor. Deras resultat pekar på att hanarna, men inte honorna, betalar ett högt pris för att se attraktiva ut för andra jungfrusländor. Det handlar både om risken att skrämma bort sina bytesdjur och risken att själv bli uppäten.
Läs mer
Läs hela artikeln -
Brunt vatten i media
2016-09-21
Projektet "Brunt vatten" är ett limnologiprojekt där skolor i Sverige har erbjudits möjligheten att hjälpa till med undersökningar om hur färgen på våra sjöar förändras. Gensvaret från skolorna var positivt och platserna fylldes mycket snabbt. Läs mediarapportering från projektet.
-
Så påverkar klimatförändringar nedbrytningen av organiskt material
2016-05-25
På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Institutionen för ekologi och genetik, Limnologi, Uppsala universitet och SLU hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet, särskilt vattenbalansen.
-
Genetiska fördelar med samkönat sex funna hos skalbaggar
2016-05-19
Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet, kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.
-
Koralldöd tar död på fiskars förmåga att känna igen rovdjur
2016-05-12
I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet (IEG, Limnologi) och James Cook University i Australien att korallblekning och koralldöd har dramatiska följder inte bara för korallen utan också för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur.
-
Ny föreståndare för Erkenlaboratoriet
2016-05-04
Den 1 april tillträdde Silke Langenheder som ny föreståndare för den vetenskapliga verksamheten vid Erkenlaboratoriet. Fältstationen vid sjön Erken, 70 km nordost om Stockholm, tillhör institutionen för ekologi och genetik (EBC) och fungerar som forskningsstation och kursgård. Sedan 2013 ingår Erkenlaboratoriet i SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) som består av nio forskningsstationer från Abisko i norr till Lönnstorp i söder.
-
Svenska gölgrodor växter snabbare
2016-04-14
German Orizaola och Anssi Laurila (avd. för zooekologi, Institutionen för ekologi och genetik) har jämfört hur snabbt svenska, polska respektive lettiska gölgrodeyngel växer och funnit att de svenska tillväxer mycket snabbare än från de andra länderna vid varm temperatur. När det är kallt växer de alla lika långsamt.
-
Småfåglar ser inte så skarpt – men supersnabbt
2016-03-31
Den svartvita flugsnapparen ser mer än dubbelt så snabbt som oss människor.
Foto/bild: Estormiz
Man kan förvänta sig att djur som rör sig snabbt genom sin omgivning också har förmågan att uppfatta snabba förändringar. Trots detta är fåglar mer berömda för sin goda synskärpa. Nu visar forskning från Uppsala universitet i samarbete med Stockholms universitet och SLU att små vilda tättingars syn är betydligt snabbare än hos något annat ryggradsdjur – och mer än dubbelt så snabb som en människas.
Läs hela pressmeddelandet
- Läs originalartikeln av Jannika Boström medarbetare vid IEG och SLU i PLOS ONE. -
Bakterier avslöjar vad myggor har haft för sig
2016-03-16
Den bakterieflora som finns på och i en malariamygga kan säga en hel del om myggans bakgrund, såsom var mamman kommer ifrån, var den tillbringat larvstadiet och var den hittat nektar. Att kartlägga myggpopulationers rörelsemönster på detta sätt kan bli ett värdefullt verktyg i strategier för bekämpning av malaria.
-
Sjöar i norr blir CO2-skorstenar i en varmare värld
2015-11-05
Många av världens cirka 117 miljoner sjöar fungerar som våta skorstenar där stora mängder av växthusgasen koldioxid släpps ut till atmosfären. De senaste uppskattningar visade att utsläppet från världens sjöar, vattendrag och reservoar motsvarar nästan en fjärdedel av all koldioxidutsläpp från fossil förbränning.
-
Frökenfiskar i nöd signalerar efter hjälp
2015-10-28
I en ny unik studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook Universitet i Australien att små bytesfiskar fångade av rovdjur utlöser en kemisk signal - ett nödanrop - som på ett sinnrikt sätt ökar deras chanser för överlevnad. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
-
Mutationer gav stor - men motsatt - effekt hos honor och hanar
2015-10-12
En ny studie som publiceras idag i Current Biology beskriver hur mutationer i mitokondriernas DNA-sekvens påverkar kapaciteten att producera energi hos bananflugor. Detta påverkar både flugans fertilitet och livslängd. Men effekterna av mutationen blev helt motsatt hos honor och hanar. Jochen Wolf vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet är en av forskarna bakom studien. Läs hela artikeln
-
Ju större arvsmassa desto bättre
2015-09-14
Stor arvsmassa ger bättre fortplantning. Ju större genom en individ har, desto bättre är denna på att fortplanta sig. Det visar en ny studie, som letts av Göran Arnqvist, professor i zooekologi. Läs hela nyheten
-
Förhistoriskt DNA länkar tidiga iberiska bönder till basker
2015-09-14
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet publicerar nu överraskande resultat från en DNA-studie av kvarlämningarna efter åtta iberiska stenåldersbönder. Analysen visar att tidiga iberiska jordbrukare är de närmsta förfäderna till dagens basker. Tidigare hypoteser har kopplat samman basker med tidigare jägare/samlare. Läs hela nyheten