Forskargrupper

Backström Lab
Att identifiera och beskriva de delar av arvsmassan som påverkar arters uppkomst samt organismers anpassningar till livsmiljön är ett av huvudmålen för evolutionsbiologer idag. Vi använder en kombination av klassisk genkartering, populationsgenetik och jämförande genomik för att förstå genetiken bakom artbildningsprocessen och de underliggande faktorerna som bidrar till hur arvsmassan utvecklas över tid. Våra studiesystem är framförallt vilda fågel- och fjärilspopulationer.

Ellegren Lab
Forskningen i gruppen fokuserar på några centrala frågeställningar inom evolutionsbiologi som vi angriper med genetiska och genomiska metoder. Vi är bl.a. intresserade av hur nya arter uppkommer och försöker förstå hur genetiska skillnader mellan arter och populationer utvecklas. För att studera dessa frågor har vi kartlagt hela arvsmassan hos två fågelarter som ofta används i studier av artbildning: svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare. Vi bedriver också grundforskning kring vilka faktorer som styr DNA-molekylens evolution, t ex effekten av mutation, "slump" och naturligt urval. Dessa studier bedrivs huvudsakligen med hjälp av bioinformatiska arbetsmetoder. En annan forskningsgren gäller att hitta den genetiska bakgrunden till viktiga egenskaper hos fåglar i naturen.

Husby Lab

Vår forskargrupp inriktar oss på den genetiska bakgrunden till egenskaper inom naturligt förekommande populationer som uppkommit genom anpassning och vi är speciellt intresserade av de genetiska mekanismerna bakom fenotypisk plasticitet, samt den roll plasticitet har i anpassning till miljöförändringar.

Immonen Lab
Vi forskning syftar till att öka vår förståelse för vad som krävs för att utveckla sexuell dimorfism i sammankopplade fenotyper trots dessa genetiska begränsningar, samt de konsekvenser som processen har på evolutionen av gener. Vårt labb använder bladbaggar för att undersöka detta och vi använder både experimentella och genomiska verktyg.


Rosling Lab
Svampar som lever i marken genomför sina liv helt eller till största del dolda för oss människor. Med molekylära metoder kan vi idag studera dessa svampars mångfald och funktion. Vi vet att endast ca 10% av alla svamparter är beskrivna och en stor del av den okända mångfalden utgörs av marklevande svampar som lever så nära oss men ändå helt dolda i marken. Dessa svampar har många gånger en central roll i marksystemens närings kedjor mest påtagligt hos de många myorrhizasvampar som möjliggör växternas näringsupptag. Med utgångspunkt i marken som ett biologiskt system studerar vi ekologiska principer som styr den enorma mångfalden av marklevande svampar i naturliga ekosystem. Vi använder oss av arters släktskap och förekomst i olika habitat för att härleda evolutionära processer som anpassning till värdväxter och näringsämnen som drivit fram den enorma mångfalden av marksvampar.

Suh Lab
Genom finns i alla cellulära organismer och innehåller omfattande information om evolutionen. Om man tittar närmare så är genomet faktiskt ett “mikrokosmos” – ett myller av samspel inom och mellan värdgener och parasitgener, såsom transposoner och virus.Vi studerar hur dessa genomparasiter påverkar genomstruktur och artbildning i fåglar, krokodiler och parasitiska nematoder. Se upp, en del av dessa hoppande gener hoppar till och med mellan olika genom!