Institutionen för ekologi och genetik

Livs-historiers evolutionära ekologi

Livshistorieteori är ett fundament för vår förståelse av organismer i naturen. Vi studerar hur organismer fördelar resurser mellan tillväxt, fortplantning och överlevnad under deras livstid. Vi fokuserar på hur såväl gener som miljö påverkar livshistoriekaraktärer och deras evolution, med speciellt följande frågeställningar:

Vid vilken storlek och ålder ska individer könsmogna? Ska de fortplanta sig fler än en gång, och i så fall med vilka intervall ? Hur mycket resurser ska gå till fortplantning respektive egen överlevnad? Ska individer satsa på att attrahera en partner av högsta kvalité eller på att få en så bra miljö som möjligt för ungarnas uppväxt? Vad bestämmer livslängd? Vilken roll har metabolism för livshistoriers evolution? Vilken roll spelar mitokondriell genetisk variation?

Vi studerar dessa frågor på främst flugsnappare (se Lars Gustafsson och Anna Qvarnström), amfibier (se Frank Johansson och Anssi Laurila), fiskar (se Richard Svanbäck), insekter (se Göran Arnqvist, David Berger, Frank Johansson och Alexei Maklakov) och nematoder (se Alexei Maklakov). 

Till toppen

Beteendeekologi

Sexuell selektion premierar sådana karaktärer och beteenden som ger sina bärare en större framgång i konkurrens om partners. Sådana anpassningar kan gälla direkt konkurrens mellan medlemmar av samma kön, eller konkurrens beträffande att vara så attraktiv som möjligt för medlemmar av motsatt kön. Vi studerar evolutionen av sådana anpassningar och den sexuella konflikt som orsakar denna evolution, liksom sexuell selektions betydelse för "primära" sexuella karaktärer. Vi studerar även signalevolution och kognition för att förstå mekanismerna bakom evolutionära anpassningar.

Sexuell selektion, sexuell konflikt, signaler och kognition studeras på fåglar (se Mats Björklund, Jacob Höglund, Lars Gustafsson, Anna Qvarnström och Anders Ödeen), fiskar (se Ingrid Ahnesjö, och Anders Berglund) och insekter (se Göran Arnqvist och Alexei Maklakov).

Till toppen

Artbildningens ekologi

Hur artbildning går till har tilldragit sig mycket intresse genom tiderna. Vid zooekologen anlägger vi ett ekologiskt perspektiv: vad får medlemmar av population A att sluta se medlemmar av population B som potentiella fortplantningspartners? Krävs små, isolerade populationer för att detta ska hända? Vilken roll spelar sexuell selektion för artbildningen? 

Vi studerar dessa frågor på främst fåglar (se Mats Björklund, Lars Gustafsson och Anna Qvarnström), amfibier (se Anssi Laurila och Anna Qvarnström), snäckor (se Anssi Laurila) och insekter (se Göran Arnqvist och Alexei Maklakov). 

Till toppen

Naturvårdsbiologi

Inom naturvårdsbiologin är intresset inriktat på hur populationens naturliga funktion störs genom mänsklig påverkan och hur förutsättningarna för artens anpassningar undergrävs. Naturvårdsbiologin arbetar främst genom att studera populationers förmåga att behålla livskraftiga populationer och genetisk variation.
För att studera hur populationer fungerar arbetar vi med att kartlägga lokal anpassning av livs-historier (livslängd, hur ofta sker fortplaning, hur många gånger under liver, hur många ungar etc.) och hur dessa egenskaper reagerar på miljöpåverkan (klimatförändring, försurning, ozon-strålning etc.), och variation av arvsmassan i fragmenterade populationer. Vi studerar dessa frågor genom fält- och laboratorieexperiment, genom kartläggning av den genetiska variationen i nutida och utdöda populationer, genom långtidsstudier av individer i naturliga populationer och genom teoretisk modellering.

Dessa frågor studeras på däggdjur(se Jacob Höglund), valar (se Cecilia Anderung), fåglar (se Mats Björklund, Henri Engström, Lars Gustafsson, Jacob Höglund och Anders Ödeen), amfibier (se Jacob Höglund, Frank Johansson och Anssi Laurila), fisk (se Anders Berglund, Mats Björklund, Frank Johansson och Fredrik Sundström), och snäckor (se Anssi Laurila).

Till toppen

Teoretisk Evolutionär Biologi

Biologiska system har en inneboende komplexitet och de resulterande dynamiska mönstren är ofta väldigt oväntade och svåra att förutsäga enbart med verbala modeller. Matematik är därför ett viktigt verktyg för att uppnå en förståelse av dessa komplexiteter. Vi använder matematiska modeller för att undersöka dynamiken hos populationer och evolutionära processer. Mer specifikt så använder vi modellering för att belysa evolutionen och underhållet av genetisk och fenotypisk diversitet inom och mellan populationer. Vi är särskilt intresserade av hur begränsningar (t.ex. könskonflikter) och ekologiska interaktioner driver evolutionen av sådan diversitet.

Personer som arbetar inom detta område: Claus Rueffler, Göran Arnqvist Mats Björklund and Richard Svanbäck.