Publikationer på svenska

2018

Backéus, I. 2018. Om São Tomé, begonior och öar i havet [On São Tomé, begonias and island gigantism]. – Svensk Botanisk Tidskrift 112: 32–40.

Backéus, I., Hytteborn, H., Rydin, H. 2018. Var Sellingaffären kulmen på en sekellång botanisk konflikt? [Was the ‘Selling affair’ the climax of a century-long botanical conflict?] - Svensk Botanisk Tidskrift 112: 380-393.

Rydin, H. 2018. Europas myrar och deras skydd [Europe's mires and their protection]. - Svensk Botanisk Tidskrift 112: 190–197.

2017

Backéus, I. 2017. Dynamik och evolution på de östafrikanska bergen [Plant dynamics and evolution on the East African mountains]. - Svensk Botanisk Tidskrift 111: 228-239.

2016

Moritz, K. K., Björkman, C., Parachnowitsch, A. L. & Stenberg, J. A. 2016. Könsdiskriminerande svampsjukdomar hos tvåbyggare 
[Sex-biased fungal infections in plants]. - Svensk Botanisk Tidskrift 110: 388-389.

Parducci, L. & Tollefsrud, M. M. 2016. Gran och tall kan ha överlevt i Skandinavien under istiden [Glacial survival of pine and spruce in northern Scandinavia]. - Svensk Botanisk Tidskrift 110: 381-387.

2015

Backéus, I. 2015. Ett etnobotaniskt livsverk. [Recension av Tunón, H. (red.) 2015. Etnobotanik. Planter i skik og bruk, i historien og i folkemedicinen.] - Svensk Botanisk Tidskrift 109: 346-347.

2014

Backéus, I. 2014. Sankta Helena: En hotad endemisk flora. 1. Den ursprungliga floran och vegetationen och den historiska utvecklingen. [The threatened endemic flora of Saint Helena. 1. The original flora and vegetation and the historical development.] - Svensk Botanisk Tidskrift 108: 206-218.

Backéus, I. 2014. Sankta Helena: En hotad endemisk flora. 2. Situationen idag. [The threatened endemic flora of Saint Helena. 2. The present situation.] - Svensk Botanisk Tidskrift 108: 232-244.

Cortés, A. J. 2014. Här utvecklas livet i raketfart. - Forskning & Framsteg 2014(5): 53
 

2013

Backéus, I. 2013. Gunnar Björkman och hans expedition till Lule lappmark 1924. [Gunnar Björkman’s expedition to Swedish Lapland in 1924.] - Svensk Bot. Tidskr. 107: 354–358.

Backéus, I. 2013. Mossflora över Sankta Helena. - Myrinia 23: 84-87.

Svensson, B. M. 2013. Från vägkant till ängsvägkant – är det möjligt? En litteraturgenomgång. - CBM:s skriftserie 76. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.

Svensson, B. 2013. Växterna vet mer än du tror! - Svensk Botanisk Tidskrift 107: 366-367.

Svensson, B. & Carlsson, B. 2013. Hur ska vi bevara tidigblommande ögontröster i de gotländska ängena? [Protecting early-flowering Euphrasia on Gotland, southeast Sweden.] - Svensk Botanisk Tidskrift 107: 42-51.

2012

Backéus, I. 2012. Grönlands växtvärld. [Botanical notes from Greenland.] - Svensk Botanisk Tidskrift 106: 11-23.

Svensson, B. M. 2012. Samla upp eller låta ligga? - Uppsamling efter vägkantsslåtter oftast bäst för mångfalden. - Biodiverse 17: 11.

Svensson, B. 2012. Botanikdagarna i Hälsingland. Svensk Botanisk Tidskrift 106: 255-259.

2011

Evasdotter, L. 2011. Rikkärrsrestaurering med grävmaskin - kan man gräva sig till biologisk mångfald? [Successful restoration of a rich fen.] - Svensk Botanisk Tidskrift 105: 94-98.

Granath, G., Udd, D. & Spada, F. 2011. Kretas växter har en gammal historia. [Plant ecological observations from Crete.] – Svensk Botanisk Tidskrift 105: 155-162.

Sundberg S, Mälson K, Backéus I, Rydin H. 2011. Restaurering av dikade rikkärr. - I: Almstedt Jansson M, Ebenhard T, de Jong J, (red.), Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, s. 252-268.

Sundberg, S., Stenseke, M., Mälson, K., Backéus, I. & Rydin, H. 2011. Bevarande av våtmarker - hur ska vi göra? - I: Almstedt Jansson M, Ebenhard T, de Jong J, (red.), Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, s. 246-251.

Sundberg, S. & Stenseke, M. 2011. Syntes och diskussion – är det möjligt att skapa myllrande våtmarker? - I: Almstedt Jansson M, Ebenhard T, de Jong J, (red.), Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, s. 278-286.

Svensson, B. 2011. Botanikdagarna i Uppland. - Svensk Botanisk Tidskrift 105: 323-326.

2010

Backéus, I. 2010. Till minne av Hugo Sjörs. - Svensk Botanisk Tidskrift 104: 300-302.

Sundberg, S., Maad, J. & Jonsell, L. 2010. Floraförändringar. – In: Jonsell, L. (ed.), Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala, pp. 117-131.

Svensson, B. 2010. Botanikdagarna i Småland. - Svensk Botanisk Tidskrift 104: 357-361.

2009

Emanuelsson, U. & Backéus, I. 2009. Brukade våtmarker. – In: Emanuelsson, U., Europeiska kulturlandskap. Formas, Stockholm, pp. 274-287. [Also in English: Farmed wetlands. – In: Emanuelsson, U., The rural landscapes of Europe. Formas, Stockholm, pp. 276-289.]

Gunnarsson, U. & Löfroth, M. 2009. Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventeringar. Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 5925: 1-120.

Hytteborn, H. & Ingmar, T. 2009. Till minne av Bengt M. P. Larsson - Svensk Botanisk Tidskrift 103: 124.

Maad, J., Sundberg, S., Stolpe, P. & Jonsell, L. 2009. Floraförändringar i Uppland under 1900-talet – en analys från Projekt Upplands flora. [Floristic changes during the 20th century in Uppland, east central Sweden.] - Svensk Botanisk Tidskrift 103: 67-104.

Sundberg, S. 2009. Udda fynd av vitmossor Sphagnum och parasollmossor (Splachnaceae) i Uppland och Hälsingland. - Myrinia 19: 58-65.

Svensson, B. 2009. Botanikdagarna i Jämtland. - Svensk Botanisk Tidskrift 103: 259-262.

Toräng, P. & Vanhoenacker, D. 2009. Majviva - ekologi och bevarandestatus. [Primula farinosa in Sweden - ecology and conservation status.] - Svensk Botanisk Tidskrift 103: 133-140.

2008

Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008. Vegetationsförändringar på mossar och kärr i Halland. [Vegetation changes after five years on bogs and fens in south-west Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 102: 177-188.

Udd, D. & Rydin, H. 2008. Är vassen ett hot mot rikkärren? [Is Phragmites australis a threat to rich fens?] – Svensk Bot. Tidskr. 102: 85-98.

2007

Larsson, M. 2007. Antalet blommande växter styr förekomst och täthet av vildbipopulationer. [Floral resources predict occurrence and abundance of wildbee populations.] – Entomologisk Tidskrift 128: 89-92.

Nilsson, E. 2007. Blomman som kunde gjort Linné till Darwin. – Forskning & Framsteg 2007(1): 26-31.

Toräng, P. 2007. Korta växter snyltar på grannarna. – Forskning & Framsteg 2007(4): 36-39.

2006

Backéus, I. 2006. "Aldrig i mina dagar har jag lefvat friskare än nu." – Svensk Bot. Tidskr. 100: 59-60.

Cronberg, N. & Rydin, H. 2006. Sphagnum borde heta torvmossa på svenska. – Svensk Bot. Tidskr. 100: 299-300.

Gunnarsson, U. 2006. pH-mätare och pH-mätningar i myrvatten. – Myrinia 16: 12-17.

Gunnarsson, U. 2006. Spatelvitmossa, vår enda rödlistade vitmossa. [Sphagnum angermanicum, the only red-listed peat moss in Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 100: 277-282.

Nilsson, E. 2006. Den evolutionära dragkampen mellan självsterilitet och självbefruktning. [The evolutionary tug-of-war between obligate outcrossing and selfing.] – Svensk Bot. Tidskr. 100: 211–219.

Sundberg, S. 2006 Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr, inklusive arterna gulyxne Liparis loeselii (NT), kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri (NT) och större agatsnäcka Cochlicopa nitens (EN) [Action plan for Swedish rich fens]. Ratified 7 July 2006 by the Swedish EPA. – Naturvårdsverket, Rapport 5601, 80 pp.

Svensson, B. 2006. Recension av Botaniska utflykter i Bohuslän. - Svensk. Bot. Tidskr. 100: 210.

2005

Backéus, I. & Rosén, B. (eds) 2005. Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Wahlström & Widstrand, Stockholm, pp. 349-394.

Backéus, I. 2005. Landskapsblommor. – In: Tunón, H. (ed.), Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Wahlström & Widstrand, Stockholm, pp. 394.

Cronberg, N. & Rydin, H. 2005. Torvmossa - ett nygammalt svenskt namn för Sphagnum. ["Torvmossa" – a proposed new Swedish name on Sphagnum.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 290-294.

Rosén, E. 2005. Kultur och natur i Gråborg och Borgs by på Öland. – Kungliga Vitterhetsakademien, Stockholm.

2004

Backeus, I. 2004. Kartläggarna av nationallandskapet. [The survey of the Swedish national landscape.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 207-212.

Karlsson, P. S., Bylund, H. & Tenow, O. 2004. Fjällbjörkskogen – ett helt ekosystem som styrs av en liten fjäril. [Effects of outbreaks of the autumnal moth Epirrita autumnata on the mountain birch forest.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 162-172.

Sjörs, H. 2004. Kärlväxtfloran i Sävja – diversitet och dynamik. [Vascular flora at Sävja, Uppsala – diversity and dynamics.] – Svensk. Bot. Tidskr. 98: 223-229.

2002

Emanuelsson, U., Bergendorff, C., Billqvist, M., Carlsson, B. and Lewan, N. 2002. Det skånska kulturlandskapet, 2:a uppl. – Naturskyddsföreningen i Skåne, 351 pp.

Johansson, J. and Snoeijs, P. 2002. Charasomer i svenska kransalger. [Charasomes in Swedish stoneworts (Characeae).] – Svensk Bot. Tidskr. 96: 256-259.

Rydin, H. 2002. Den odödliga vitmossan. – Forskning & Framsteg 37(8): 54-57.

2001

Manktelow, M. 2001. Linnés dokumentation av växterna på Hammarby. – Svenska Linnésällskapets Årsbok 2000-2001: 137-141.

Pettersson, B. och Backéus, I. 2001. Krympande torrskogar. – Biodiverse 6 (4): 7.

2000

Falkengren-Grerup, U., Ericson, L., Gunnarsson, U. , Nordin, A., Rydin, H. and Wallén, B. 2000. Förändras floran av kvävenedfallet? – In: Bertills, U. and Näsholm, T. (eds), Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem. Naturvårdsverket, Rapport 5066, pp 75-100.

Hanson, K. and Lönn, M. 2000. Effekter av hyggesbruk och habitategenskaper på den demografiska strukturen hos populationer av glesgröe Glyceria lithuanica . [Effects of forestry and habitat variation on the demography of Glyceria lithuanica.] – Svensk Bot. Tidskr. 93: 249-256.

Wallström, K. , Mattila, J., Sandberg-Kilpi, E., Appelgren, K., Henricson, C., Liljekvist, J., Munsterhjelm, R., Odelström, T., Ojala, P., Persson, J. och Schreiber, H. 2000. Miljötillstånd i grunda havsvikar. Beskrivning av vikar i regionen Uppland - Åland - sydvästra Finland samt utvärdering av inventeringsmetoder. - Upplandsstiftelsen Stencil nr 18. 141 pp.

1999

Angerbjörn, A., Ehrlén, J. and Isaksson, E. 1999. Vargstammen i Sverige 1977-1997 - en simulering av populationens utveckling. – CBM Skriftserie 1.

Edenhamn, P., Ekendahl, A., Lönn, M. and Pamilo, P. 1999. Spridningsförmåga hos svenska växter och djur. – Naturvårdsverkets rapport 4964.

Frost, I. 1999. Spontan föryngring av skogsek – Spridningsmönster och överlevnad i olika biotoper. – Ekbladet 14.

Gunnarsson, U. and Sundberg, S. 1999. Gamla torvtag – vitmossornas ruderatmarker. – Myrinia 9(1): 12-15.

Sjörs, H. and Een, G. 1999. Massor av mossor i Muddus - bryodiversitet i ett rikkärr. – Svensk Bot. Tidskr. 93: 297-301.

Wallström, K. 1999. Kust- och havsmiljö i Uppsala län, Förslag till regional miljöövervakning. Tillståndsbeskrivning av vattenmiljön. Översikt över pågående recipientkontroll. – Länsstyrelsens meddelandeserie 1999: 1. Miljö och fiskeenheten i Uppsala län. 79 pp.

1998

Dahlström, A., Borgegård, S.-O. and Rydin, H. 1998. Kärlväxtfloran på nedlagda ängar och åkrar vid torp i Kilsbergen efter 50 och 80 års igenväxning. [The vascular flora after 50 and 90 years of succession in abandoned infields in Kilsbergen, south-central Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 91: 211-226.

Lönn, M. , Leskinen, E. and Pamilo, P. 1998. Genetisk särprägel hos svenska populationer av växter och djur. En kunskapsöversikt för naturvårdsändamål. – Naturvårdsverkets rapport 4848.

Lönnell, N., Sundberg, S. and Gunnarsson, U. 1998. Björnvitmossa Sphagnum lindbergii i Södermanland och Uppland. – Myrinia 8 (1): 12-14.

Rydin, H. and Backéus, I. 1998. Växtbiologi - nu och för hundra år sedan. [Plant biology - today and one hundred years ago.] – Svensk Bot. Tidskr. 92: 1-10.

Sjörs, H. 1998. Recension av Dierssen, K. Vegetation Nordeuropas. – Svensk Bot. Tidskr. 92: 184.

1997

Karlsson, S. 1997. Vad vinner tätörten på att fånga byten? Fauna & Flora 92: 11-16.

Sjörs, H. 1997. Kärlväxtfloran i Muddus nationalpark. Svensk Botanisk Tidskrift 91: 103-126.

Svensson, B.M. 1997. Växter som äter kött. Fauna & Flora 92: 3-10.

1996

Grandin, U. 1996. Fröbanker efter ett sekel av växtsuccession. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 99-106.

Rosén, E. 1996. Alvar. In: Gustafsson, L. & Ahlén, I. (eds.) National Atlas of Sweden. Part 16, Geography of plants and animals. pp. 60-62. SNA, Stockholm. (Also published in Swedish.)

Sjörs, H. & Marklund, E. 1996. Pirttimysvuomaområdets våtmarksmossor. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 87-97.

Sjörs, H. 1996. Rec. av Dalarnas Botaniska Sällskap 1993: Hotade och sällsynta växter i dalarna. Kärlväxter. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 82.

Sjörs, H. & Skarpe, C. 1996. Det gröna Uppland. In: Fredriksson, R & Tjernberg, M. (eds.) Upplands fåglar - fåglar, människor och landskap genom 300 år. Upplands ornitologiska förening.

1995

Eriksson, O. 1995: Strålande nattljus. Svensk Jakt 1995 (2): 10-14.

Grandin, U. 1995: Landhöjningssuccession i Roslagen. Daphne 1995: 56-60.

Rydin, H. 1995: Nytt om vitmossor. Daphne 1995: 4-11.

Sjörs, H. 1995: Pirttimysvuoma och dess kärlväxtflora. Svensk Botanisk Tidskrift 89: 37-43.