Fåglars dna ger Uppsalaforskare klimatledtrådar

”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan

2018-11-29

Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.

Blå kortvinge är inte bara en fågelart

2018-11-29

Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.

Art och miljö påverkar vilka grodor som drabbas av parasitsvamp

2018-10-30

En vattenlevande parasitsvamp orsakar livshotande infektioner hos groddjur och anses vara en av anledningarna till att antalet grodor minskar globalt. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att antalet infektioner varierar stort mellan olika arter och att den omkringliggande miljön påverkar.

Anna Qvarnström ny prodekan

2018-09-20

Professor Lars Tranvik får vetenskapligt pris för forskning om sötvattenekologi

2018-09-07

Gravida kantnålshanar överger äggen om de hittar en snyggare hona

2018-09-06

Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.

Professor Lars Tranvik får medalj för framstående vetenskapliga bidrag till limnologin

2018-05-25

Genomanalys visar att amfibiedödande parasitsvamp spreds från Asien

2018-05-15

Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. I en ny studie publicerad i Science har forskare från hela världen, bland annat från Uppsala universitet, samarbetat för att hitta källan till parasiten. En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten, som började spridas i början på 1900-talet när den globala handeln med amfibier startade.

Hur bryts dött organiskt material ner? Ny kunskap från en studie av löst organiskt material i sjöar

2018-03-29

Hans Ellegrens podd på Radioscience om evolution och akademiskt ledarskap

2017-11-10

Hans Ellegren utsedd till Vice Preses vid KVA

2017-06-26

Professor Hans Ellegren, vid institutionen för ekologi och genetik, har utsetts till Vice Preses vid Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).

Evolutionsbiologi vid UU rankad topp 7 i världen

2017-04-26

Ny kunskap om kvicksilver i sjöar

2017-02-16

Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment.

Stor fläck inte längre bäst – klimatförändringarna kastar om det naturliga urvalet

2017-01-26

Hans Ellegren belönas med Linnémedalj

2016-12-05

Vi gratulerar Hans Ellegren som belönas med Linnémedaljen för sina gärningar med motiveringen: Hans Ellegren belönas för sina studier av evolutionära processer som styr livets utveckling. Hur uppkommer nya arter? Vad ligger i den genetiska bakgrunden till varför närbesläktade arter kan ha barriärer som förhindrar att de korsar sig med varandra? Ellegren har bland annat kartlagt hela arvsmassan hos två olika arter av flugsnappare för att svara på dessa frågor. Resultaten har fått stora internationella genomslag och de publiceras i vetenskapsvärldens yppersta tidskrifter.

Grodyngel blir vegetarianer vid värmeböljor

2016-12-02

Hur påverkar ändrade temperaturer organismers matvanor? Det är en av de frågor som forskare inom ekologi nu funderar mycket över, med anledning av klimatförändringarna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att grodyngel från tre olika arter generellt började äta mer mat från växtriket under simulerade värmeböljor.

Äta, fly och älska

2016-10-14

Brunt vatten i media

2016-09-21

Så påverkar klimatförändringar nedbrytningen av organiskt material

2016-05-25

På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Institutionen för ekologi och genetik, Limnologi, Uppsala universitet och SLU hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet, särskilt vattenbalansen.

Genetiska fördelar med samkönat sex funna hos skalbaggar

2016-05-19

Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet, kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.

Koralldöd tar död på fiskars förmåga att känna igen rovdjur

2016-05-12

I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet (IEG, Limnologi) och James Cook University i Australien att korallblekning och koralldöd har dramatiska följder inte bara för korallen utan också för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur.

Ny föreståndare för Erkenlaboratoriet

2016-05-04

Den 1 april tillträdde Silke Langenheder som ny föreståndare för den vetenskapliga verksamheten vid Erkenlaboratoriet. Fältstationen vid sjön Erken, 70 km nordost om Stockholm, tillhör institutionen för ekologi och genetik (EBC) och fungerar som forskningsstation och kursgård. Sedan 2013 ingår Erkenlaboratoriet i SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) som består av nio forskningsstationer från Abisko i norr till Lönnstorp i söder.

Svenska gölgrodor växter snabbare

2016-04-14

German Orizaola och Anssi Laurila (avd. för zooekologi, Institutionen för ekologi och genetik) har jämfört hur snabbt svenska, polska respektive lettiska gölgrodeyngel växer och funnit att de svenska tillväxer mycket snabbare än från de andra länderna vid varm temperatur. När det är kallt växer de alla lika långsamt.

Småfåglar ser inte så skarpt – men supersnabbt

2016-03-31

Den svartvita flugsnapparen ser mer än dubbelt så snabbt som oss människor.

Foto/bild: Estormiz

Man kan förvänta sig att djur som rör sig snabbt genom sin omgivning också har förmågan att uppfatta snabba förändringar. Trots detta är fåglar mer berömda för sin goda synskärpa. Nu visar forskning från Uppsala universitet i samarbete med Stockholms universitet och SLU att små vilda tättingars syn är betydligt snabbare än hos något annat ryggradsdjur – och mer än dubbelt så snabb som en människas.

Bakterier avslöjar vad myggor har haft för sig

2016-03-16

Den bakterieflora som finns på och i en malariamygga kan säga en hel del om myggans bakgrund, såsom var mamman kommer ifrån, var den tillbringat larvstadiet och var den hittat nektar. Att kartlägga myggpopulationers rörelsemönster på detta sätt kan bli ett värdefullt verktyg i strategier för bekämpning av malaria.

Sjöar i norr blir CO2-skorstenar i en varmare värld

2015-11-05

Många av världens cirka 117 miljoner sjöar fungerar som våta skorstenar där stora mängder av växthusgasen koldioxid släpps ut till atmosfären. De senaste uppskattningar visade att utsläppet från världens sjöar, vattendrag och reservoar motsvarar nästan en fjärdedel av all koldioxidutsläpp från fossil förbränning. 

Frökenfiskar i nöd signalerar efter hjälp

2015-10-28

I en ny unik studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook Universitet i Australien att små bytesfiskar fångade av rovdjur utlöser en kemisk signal - ett nödanrop - som på ett sinnrikt sätt ökar deras chanser för överlevnad. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Mutationer gav stor - men motsatt - effekt hos honor och hanar

2015-10-12

Ju större arvsmassa desto bättre

2015-09-14

Förhistoriskt DNA länkar tidiga iberiska bönder till basker

2015-09-14

Därför ser vi inte ut som apor

2015-09-14

Bad och riktig forskning på forskarskola

2015-09-01

En vetenskapsskola för ungdomar i gymnasieåldern, vad kan det vara för något? Geir Løe och Emil V. Nilsson från kansliet för naturvetenskap och teknik åkte till Erkenlaboratoriet för att få vara med en dag i juli på Summer Science Camp.

Thuréus-pris till Lars Tranvik

2015-09-01

Livets träd mest en buske

2015-08-24

DNA:t som bara honor har

2015-06-09

Hos många djurarter skiljer sig kromosomerna åt mellan könen. Hanen har en Y-kromosom. Men hos en del djur, till exempel hos fåglar, är det tvärtom. Där har honorna en egen könskromosom, W-kromosomen. Uppsalaforskare har nu för första gången kartlagt den genetiska sammansättningen och evolutionen hos W-kromosomen.

Ny studie visar kemin bakom Sveriges allt brunare sjöar

2015-05-27

Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material. Den kemiska sammansättningen av materialet har länge varit en gåta. I en ny artikel i tidskriften Nature Geoscience och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Anne Kellerman jämfört den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar.

Gesa Weyhenmeyer får pedagogiska priset

2015-05-27

Professor Gesa Weyhenmeyer vid institutionen för ekologi och genetik har tilldelats 2015 års pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.

Fåglars dna ger Uppsalaforskare klimatledtrådar

2015-04-17

Viktig studie av hur klimatet påverkar biologisk mångfald

2015-04-17

Få havsörnar klarade istiden

2015-04-16

Tre Uppsalaforskare prisas, däribland Mattias Jakobsson

2015-03-31