Populärvetenskaplig presentation

För att förstå ursprunget till den biodiversitet som vi ser i världen idag är det viktigt att förstå hur olika arter uppkommer och vilka processer som påverkar enskilda individers anpassning till den lokala miljön. Traditionellt har detta studerats genom att mäta synliga karaktärer och vad dessa har för inverkan på individers överlevnad och hur de bidrar till att individer till exempel kan känna igen andra individer från sin egen art. För att få en fullständig bild av hur arter bildas och hålls åtskilda är det dock viktigt att de regioner av arvsmassan som ligger till grund för de karaktärer som gör att arter divergerar kan identifieras. Det är arvsmassan som ärvs från generation till generation och det är förändringar där som möjliggör utveckling av nya arter över tiden.

Vi vet bara väldigt lite om vilka gener som kan ligga till grund för artbildning och nästan allt vi vet har vi fått reda på genom att studera arter som har varit skilda åt under lång tid och som enkelt kan hållas i fångenskap och korsas i laboratorier. För att förstå hur artbildning sker under naturliga förutsättningar är det därför viktigt att vi studerar arter som nyligen skilts åt och som vi kan studera under naturliga betingelser. Detta har tidigare varit i stort sett omöjligt på grund av att DNA tekniken varit allt för dyr men tack vare nya innovationer kan vi numera ganska enkelt och förhållandevis billigt ta fram och läsa av hela arvsmassans sekvens för i stort sett vilken organism som helst.

I våra forskningsprojekt försöker vi identifiera och beskriva vilka regioner i arvsmassan som bidragit till att artbildning har skett mellan olika fjärils- och fågelarter,  samt vilka delar som varit viktiga för arternas anpassning till den rådande miljön. Våra studiesystem är framförallt vitvingar (Leptidea sp.), gransångare (Phylloscopus collybita) och husrosenfink (Haemorhous mexicanus). Genom att studera hela arvsmassan i de här arterna kan vi identifiera vilka delar av arvsmassan som påverkat arternas separation och lokala anpassningar. Det är betydelsefullt för att det kan ge oss värdefull kunskap om hur arter (biodiversitet) uppkommer men också om hur exempelvis populationsförändringar och nya mutationer påverkar arvsmassans utveckling över tid.